En vanlig lördag
I morse hade Astrid kräkts i sin säng och jag blev alldeles förskräckt, eftersom jag var övertygad om att hon fått magsjuka. Tack och lov så har hon inte kräkts mer och inte verkat dålig på något vis. Jag vill gärna inte vara hemma fler dagar.
Stellan har vilat i två veckor eftersom han varit halt och svullen i ett bakben, men han verkar helt bra nu och jag tog ut honom på en liten tur barbacka idag. Lakritz fick följa med eftersom jag bara red ner till Ljungan och tillbaka plus en bit på vägen förbi mitt hus. Hon gick bredvid Stellan hela vägen och såg supermallig ut. När vi vände vid Ljungan, så drog hon hemöver med vilda krumsprång och Stellan galopperade på stället i sin iver att få springa i kapp henne.Dock fick han bara trava lite med lite avlutande samlad galopp. Jag hade bootsen på honom och det verkar som att om man inte sticker i väg i vilt fyrsprång så sitter de bra. För er som eventuellt är spekulant på sådana rekommenderar jag att ni försöker få tag på den äldre modellen av Easy boots, som jag tycker sitter bättre.
Friggeboden där smådjuren huserar har varit fylld av folk de senaste dagarna, eftersom ryktet om de nya marsvinen spridit sig. Anna Olsson var här i dag med sina barn och klappade och gosade. Men fortfarande tycker de flesta att råttorna är minst lika häftiga.
Jag bakade kladdkakemuffins med godisglasyr i går kväll och de blev riktigt goda, om jag får säga det själv. Dock var jag tvungen att springa ner till mamma och pappa tre gånger för att hämta ingredienser som jag inte hade. Jag tror att jag måste bunkra upp lite basvaror i mitt skafferi.
Jag var in på Skatteverkets hemsida häromdagen och till min enorma glädje såg jag att jag ska få tillbaka 7700 på skatten. Välbehövligt! Det är väl vad jag har förlorat på alla dagar jag vabbat med Astrid.
I morgon tänkte jag försöka hinna med att klippa Hubbe med min nya klippmaskin. Skulle ju till att göra det förra helgen, men då var det elfel på den, så jag bytte till en ny på hööks i onsdags då jag var till stan.
Ha en trevlig lördagkväll och kom ihåg att ställa om klockan!
Marsvin, marsvin och åter marsvin!
Oj, vad många dagar som gått sedan jag skrev sist! Var tar tiden vägen?!
Jag har varit hemma med Astrid förra veckan plus måndag och tisdag denna veckan, eftersom hon fick en reaktion av sin 18 månaders vaccinering och fick Röda hundutslag. Det var ju inget som smittade, men hon hade feber någon dag och var inte så pigg. Nu har utslagen nästan helt försvunnit i alla fall och hon var på dagis igår och idag.
Mitt innehav av marsvin fördubblades igår och då var det inte så att Mimmi fick smått. Nej, jag åkte till Sundsvall för att hämta en hona till min ensamma hane och på något underligt vis kom jag hem med en högdräktig hona, en 4 veckors hane, en 4 veckors hona och den hona som jag planerat att köpa. Herregud, jag skulle ju ha förmyndare med mig såna här gånger! Om Mimmi får 4 bebisar och den nya honan också, så har jag helt plötsligt 15 stycken! Har jag blivit en sådan där djursamlare man ser på TV:n? Skillnaden är väl att mina älsklingar har klanderfri omvårdnad och den finaste tänkbara maten. Har knappt råd att köpa grönsaker till mig själv, men marsvinen snaskar i sig sallad och gurka. De två nya äldre honorna är i alla fall gudomligt härliga och jättetjusiga. Ska lägga in några bilder på dem, så fort jag tagit några. Mimmi kan knappast ha många dagar kvar för hon är mer än sprickfärdig och jag hoppas innerligt att allt går bra.
Nu verkar det som att Svenska åsneföreningen kommer att ha sin årliga utställning i Letsbo i Hälsingland i slutet av augusti. Gissa vem som ska åka dit? Jag hoppas verkligen att det blir av så att jag äntligen får möjlighet att fara. Det brukar ju vara så långt ner i Sverige annars. Det är inte bara utställning utan även körklasser, galopplöp, hoppning, lydnad och dressyr. Nu jäklar ska det tränas bara det blir barmark!
Robert är i Åre med jobbarkompisar ( utbildning! jojo!) och kommer inte hem förrän på söndag. Han ska bla åka hundspann och jag är så avundsjuk. Det verkar jättehärligt! Själv fick jag gå till stallet redan klockan 5 i morse för att hinna klart innan Robert blev hämtad kvart i 6. Mindre härligt!
BE-körkort
Jag har så smått satt igång med att läsa teorin till BE kort, eftersom jag måste lösa det här med att aldrig kunna få med mig Stellans tävlingsvagn, när jag ska på tävling. Robert och jag planerar att sälja min gamla Volvo och köpa en pickup att dela på (han vill ha en jaktbil!). Då kan jag ha vagnen på flaket och hästarna i transporten bakom. Men för att få framföra dylikt ekipage på vägen måste jag alltså ha BE kort. Vi hade redan teoriböckerna hemma eftersom Robert fick dem när han jobbade på värmeverket i Ljusdal och det var tänkt att de anställda skulle ta BE kort. Jag tänkte plugga lite först innan jag anmäler mig till körskolan. Min dröm är ju egentligen en hästbuss för B kort med dragkrok, så att jag antingen kan ha en släpvagn med tävlingsvagnen på eller hänga på hästtransporten och köra 4 hästar på en gång när vi åker till tex hopp- eller brukstävlingar. Men min ekonomi tillåter inte riktigt detta, tyvärr!
Jag har undvikit att skriva här på min blogg, eftersom jag haft en sån formsvacka och bara haft deppigheter och tusen bedrövelser i tankarna den sista tiden pga Asta och Rosami. Jag kan fortfarande knappt tänka på Asta utan att böla en skvätt, men det blir bättre.
Nu har jag haft flera som har fått känna på marsvinet Mimmis mage och samtliga är övertygade att hon är dräktig, så håll tummarna att allt går bra! Mimmi har ju blivit så tam och nyfiken sedan jag började ge henne sallad varje dag, så nu kommer hon fram på en gång man öppnar luckan till buren. Jag letar fortfarande efter en dam till Donke,men inget napp ännu. Har sett en del på Blocket, men de har varit så långt borta.
Astrid och jag är hemma igen eftersom hon är febrig och förkyld. Jag kan ju lika gärna säga upp mig, för jag är ju nästan aldrig på jobbet ändå!

Nu är det gjort
Söndagen den 8 mars
På lördag eftermiddag kom grävaren hit och grävde vid ridbanan.Jag gav Rosami en dubbel dos smärtstillande tillsammans med en massa havre, morötter och äpplen och stack ut på en längre ridtur tillsammans med Elin. Jag lyckades länge hålla mig ifrån att storböla, till och med när jag matade henne och klippte av en bit av hennes fina vita man som minne, men när vi red förbi hennes hage och hon vände på huvudet och tittade på oss var det kört. Känslan är att likna med ett knivhugg i bröstet och jag känner mig så skyldig, eftersom det är jag som bestämt att hon ska dö. Jag har aldrig varit med när någon av mina hästar avlivats och ibland plågas jag av funderingar om huruvida det är rätt sätt att göra. Men jag är rädd att jag inte skulle kunna glömma en sådan upplevelse och det skulle solka ner hela minnet av hästen. På det här sättet så minns jag ju bara alla bra saker om henne. Sen är jag så "glad" att jag har en sambo som avlivar hästarna hemma här på gården, så det sker lugnt och stilla bland människor de är vana vid och i en välkänd miljö.
Rosami och Ellen på maskeradhoppning i Bräcke. De vägrade ut sig, men de var ju så fina.
Asta blev ju begravd i samma grav och jag kan inte låta bli att tänka på att det skulle bli sånt sammanträffande att hon blev i hjälkörd ett par dagar efter att jag pratade med grävkillen om det var möjligt att gräva ute nu. Det känns underligt olustigt, ungefär som att min mamma inte törs köpa svarta "finkläder" av rädsla för att hon ska få bära dem på en begravning snart därpå. Nej usch, vad många svarta tankar och funderingar jag har i skallen nu! Jag hoppas jag kan skaka av mig det här nu och att det händer en del trevliga saker framöver.
Lakritz verkar i alla fall stormtrivas här. Hon står inne i en av de större boxarna på nätterna men är ute lös på gården så fort jag eller tjejerna är där. Hon är så charmig och verkar verkligen gilla mig, för hon följer mig i hasorna hela tiden. Jag har ju förstås mutat henne en hel del!
Jag hyser också en viss förhoppning om att marsvinet Mimmi är dräktig. Vi får väl se. Jag har ännu inte hittat en flicka till Donke, men det ska väl dyka upp någon till slut.
Rosami och Asta
Jag vill direkt varna alla läsare av min blogg att detta blir ett riktigt deppigt inlägg. Jag har mått riktigt uselt sedan Asta blev överkörd och det blir inte bättre av att jag har bestämt mig för att avliva Rosami och låta dem begravas tillsammans. Jag har lejt en kille på byn som ska komma med sin traktorgrävare och gräva vid ridbanan. Robert har lovat att skjuta Rosami så fort det är grävt och det känns på sätt och vis skönt att han gör det så hon slipper åka iväg någonstans, men ni må tro att jag känner mig oerhört nere. På något vis håller jag masken bland folk, man vill ju helst inte bli betraktad som rubbad, men så fort jag blir ensam bölar jag så ögonen svider och det värker i bröstet. Folk som inte haft djur som en familjemedlem och som de fäst sig riktigt vid tycker nog att nån som jag är snudd på löjlig som lipar och går an över döda djur. Jag får till och med ångest när Elsa kryper upp i soffan bredvid mig och vill bli kliad, när jag vet att hennes syster ligger likstel i Lasses vedbod i väntan på att komma i jorden.
Jag hoppas innerligt att mina följande blogginlägg kommer att vara som mina vanligtvis glada kåserier med humorinslag, men det kan ta mig en dag eller två att bli lättare i sinnet.


Asta
I går kväll blev min brors hund Asta, ihjälkörd och dödad på vägen utanför deras hus. Asta var ju den av valparna efter min hund Mimmi, som kunde gå lös bäst och som lyssnade om man ropade tillbaka henne. Men det behövs ju bara att de smiter ut på vägen en enda gång om olyckan är framme. Jag är hemskt förtvivlad och har suttit i soffan hela natten och storgrinat. Om det gick att genomföra skulle jag byta mina hundars liv mot hennes, eftersom jag, trots att jag älskar dem, känner att Asta betyder mer för honom. Jag har ställt upp med henne på utställning och hon blev bla bästa Jack Russell och gick alltid så fint i koppel trots att hon aldrig tränat på det. Våra hundar ryker ihop emellanåt och häromdagen slogs Elsa och Asta så våldsamt nere hos min mamma och pappa att de har blodstänk på tapeterna som nog aldrig går bort. Nog hade jag trott att Mimmi som blir 13 år nu i maj skulle dö före någon av hennes valpar, men så blev nu inte. Nej fy, egentligen skulle man inte ha djur överhuvudtaget! Jag far så fruktansvärt illa när jag mister dem.
Usch, nu känner jag att det räcker med jobbigheter för flera år framåt. Men är det inte ofta så att mycket hemskheter sammanfaller med varandra.



Gris- och fårslagsmål
Tänk att vi redan kommit in i mars! Snart är våren här!
Min pappa har kommit hem från sjukhuset och allt tycks ha gått jättebra! Tumören i urinblåsan hade blockerat ena njuren så att den hade dött, men den kunde vara kvar i kroppen, så den gjorde de inget åt. Han väntar på en del provsvar, men hittills verkar allt bra.
Lakritz verkar stormtrivas här och springer lös på stallbacken varje dag. Hon är så mutad med godsaker (Mariekex, torkade bananchips och morotsflingor) att hon går fot bredvid mig och väntar att bli matad. Tyvärr så sprang hon in till stallet en dag och puttade upp stalldörren när jag inte såg. Väl där måste hon ha stuckit in huvudet över boxkanten till Ulla för när jag kom in såg det ut som ett blodbad. Ulla hade bitit av spetsen på Lakritz ena öra, så nu är hon märkt för livet. Men fortfarande kan hon inte låta bli att stanna till vid Ullas boxdörr och fnysa eller skrapa ilsket med foten som för att reta henne. Dessutom måste man förvarna Ulla om man tänker gå in till henne annars anfaller hon som en krokodil i tron att det är Lakritz som kommer.
Jag fick komma ut och rida denna helgen också! Jag red "lilla svängen" på Stellan med Ellen på Isa och Olina på Eira. De hade redan varit ute med Afrodite och Bestmaggan, men jag tvingade ut dem en gång till. Det var bara ett par minusgrader, men det blåste så vi höll på att få köldskador. Olina körde hårtorken på sina fötter när vi kom hem!
Marsvinet Mimmi verkar vara dräktig, men jag blev ju i och för sig lurad förra gången, så jag håller mig kall ett tag till innan jag hoppas allt för mycket. Det har gått snart tio veckor sedan vi släppte henne med Max, så har vi tur kanske vi har ungar snart! Håll tummarna! Jag är spekulant på en tjejkompis till stackars ensamma Donke, så är det någon som har en hona så kontakta mig.
Har fått nys om en bekant till en bekant som har en Belgisk jättehona och en Fransk Vädurshane till salu. Priset var lite högt, men jag avvaktar så får vi se.
Astrid och jag är hemma, eftersom hon kraxat och hostat hela natten. Jag får väl sparken snart, eftersom jag knappt varit på jobbet hittills i år!
Fetisdag
Nu har alla i familjen fått reda på att Lakritz flyttat hit och jag är glatt överraskad att det gick så smärtfritt. Pappa upptäckte henne idag när han skulle hämta ved i vedboden som ligger vägg i vägg med stallet. Då tyckte han sig höra konstiga ljud innifrån stallet, så han gick in för att titta och fick syn på henne när hon stod på bakbenen och kikade över boxkanten. Min pappa (som är näst intill blind utan glasögon) rusade in till min mamma och förkunnade med hög röst att det stod nåt konstigt djur i stallet.
- Jag tror att det är ett får!
- Men är det inte nån av åsnorna som står inne då? sa mamma och blev mer eller mindre uttvingad till stallet för att själv se efter.Och mycket riktigt där stod hon ju, lilla söta Lakritz, och tills jag kom hem hade alla heta känslor svalnat och mamma till och med skrattade lite åt det hela. Puh, vilken lättnad! Nu har jag efter att ha varit in på en hemsida om körning med getter blivit väldigt inspirerad att köra in Lakritz. Många använder tydligen en hunddragsele med lokor från Börjes och jag tror att jag ska köpa en sån. Är även sugen på en skrinda därifrån.


I morgon ska min pappa läggas in på Sundsvalls sjukhus för att operera bort en tumör i urinblåsan. Läkarna kan inte avgöra om det är en godartad eller elakartad tumör förrän operationen är gjort, men vi håller naturligtvis tummarna för att det är det förstnämnda. Jag tycker att det har varit läskigt med mammas hjärtoperation tidigare i vinter, men hon är ju jättepigg nu, så vi får hoppas att det går lika bra för pappa.
Jag lämnade Astrid på dagis i morse och gick till jobbet eftersom jag tyckte hon verkade mycket piggare , men vid tvåtiden fick jag hämta henne eftersom hon var alldeles geggig i ögonen. Antagligen har hon fått ögoninflammation och jag fick inte komma tillbaka med henne förrän hennes ögon var helt "geggfria" vilket förmodligen innebär resten av veckan. Jag som knappt har hunnit börja jobba efter hennes inskolning och förkylning! Blir fattigt denna månad!
Har ni ätit några semlor idag? Jag har ätit två! Mums!
Lakritz ankomst och slöa medryttare
Som många kanske anat kom så Lakritz hit till gården. Jag gruvade mig så hemskt för att tala med min familj om saken att jag helt enkelt lät bli! Jag hämtade henne i fredags efter jobbet och hon fick åka ibagageutrymmet i min 245:a. Det verkade på henne som hon hade gjort det hur många gånger som helst för hon stod helt lugnt. För något år sedan sydde jag om grimman som Madicken haft och gav den till Lindberga för att Lakritz skulle ha den och den satt perfekt. Maria har tränat henne att bli ledd, så hon går hur fint som helst. Jag har inte släppt henne in till åsnorna, men vi har gått på promenad varje dag och hälsat på djuren här. Ulla och Lakritz är bittra fiender, så de kan knappast gå tillsammans. När Lakritz är lös i stallet och tittar över boxdörren in till Ulla, så blir Ulla helt vansinnig och kastar sig fram som en vildhund och gläfser så saliven sprutar, varpå Lakritz stångar i dörren så det dånar. Jag har trimmat Lakritz päls (för hand med en sax vilket gav mig sår på fingrarna av brännblåsor) och kastade in en tuss till Ulla. Hon frustade av ilska och högg i den och trampade vildsinnt på den.
Apropå min familjs reaktion på Lakritz så tog Robert det förvånansvärt bra, när han upptäckte henne idag, när vi var in en sväng i stallet med Astrid för att ge Ulla några äpplen. Lakritz reste sig på bakbenen och kikade över boxkanten, när vi kom in och det enda han sa var:
- Va fan är det där!?
- Ett får, sa jag.
- Ska det vara här?
- Japp!
- Vet din mamma och pappa om det?
- Näpp!
- Vad glada de ska bli! fnös han ironiskt.
- Mycket troligt! sa jag och sen har han inte nämnt det mer.
Jag åtekommer till mina föräldrars reaktion, eftersom jag inte ännu tagit mod till mig och sagt nåt. Jag hade ju hoppats att de skulle upptäcka henne själva och helst hinna avreagera sig innan de talade med mig.
Min syster Lena har fått TVAR, ni vet den där sjukan som orienterarna fick. Hon har ju så himla dåligt immunförsvar eftersom hon tar cellgifter för sin svåra reumatism, och har varit jättedålig länge. Men nu har läkaren alltså konstaterat TVAR. Hoppas hon får bra medicin så att hon blir pigg igen.
Flickorna som rider här har haft en riktigt formsvacka och knappt visat sig här. Jag blir superbesviken när jag är tvungen att ringa och tvinga hit dem. Ellen och Olina skulle hit på Pulsslag (de får idrotta (rida) på skoltid) idag. De kom strax före halv tre och for igen med trebussen. Vattnet till hagarna som de lovat att fixa åt mig "glömde" de bort. Extra besvärligt eftersom jag stukat handleden.Helger och lediga dagar sover de samtliga bort hellre än komma hit och rida och hjälpa till. Nu börjar jag lessna rejält på det här! Många av gårdens invånare är ju införskaffade enbart för deras skull och det har hitills bara gett mig extra arbete och utgifter. Fyra timmar på en helg uppväger inte att hästarna fått stå i två veckor utan vare sig ryktning eller ridning. Skärpning!
Asrtrid är småkrasslig och hes, så vi blir antagligen hemma i morgon. Hon sitter just nu i vår säng och äter glass. Hon som brukar sova som en stock så här dags.
Längtar till våren
Nu är jag mer än lovligt less på kylan! Jag vill ha dagar med ca -5 grader. Det är mer än tillräckligt. Dock vill jag inte ha plusgrader och slask heller ( man blir aldrig nöjd!). Jag kräks snart på bottenfrusna vattenbaljor och allt kånkande med vattenhinkar. Hörde en bra grej av en bekant till Robert som är bonde och även elektriker. Han hade gjort det enkelt för sig och stoppat en vanlig värmekabel (likadan som jag har på vattenledningen i stallet) i en trädgårdsslang mellan hagen och ladugården. Den låg direkt på backen och frös inte. Så vill jag också göra! Låter både enkelt och tidsbesparande.
Astrid var med mig i stallet igår, medan jag mockade åt åsnorna. Hon provade först att äta hästskit (jo, jag hann stoppa henne!) och sedan att ge det till Ulla, som inte var intresserad. Jag gav Astrid påsen med kattfoder, som Ulla äter av, och sa åt henne att mata grisen. Astrid (och Ulla!) hade hur roligt som helst och hon skrattade högt varje gång Ulla knaprade i sig av fodret.
Anna-Lena ringde för en stund sedan och ville höra om jag var intresserad av Lakrits. Jag vill ju så gärna ha henne, men min familj kommer att bli galen! Ibland blir jag avundsjuk på Anna-Lena som är boss på sin egen gård och kan göra som hon vill! Jag ska i vart fall fundera nån dag på saken.

Länge sen sist igen!
Red ut i går på Stellmagg med Elin på Afrodite och Emma Hafstad på Isa. Jättefint väder och inte alltför kallt. Tänkte testa Stellans easyboots lite mer och det blev både flipp och flopp. Fram satt de bra sånär som att jag tappade den ena när vi galopperade på en oplogad väg. Bakbootsen tappade vi nog 3 gånger var! Men vi hade en jättemysig tur i alla fall! Har faktiskt lite träningsvärk idag, men det var väl för att jag fick hoppa av och på så många gånger.
Rosami ser inte ut att bli bättre. Hon är nyverkad nu men hon går inte många steg i onödan. Var på Apoteket och löste ut en ny kur Finadyne (440 kr! och så Stellans tandläkarräkning på 1150. Vadå pensionsspara? Hur har man råd med sånt?). En del säger ju att Finadyne är dåligt för deras magar, men vad gör man då? Håll tummarna!
Hörde att Lindbergas lilla get Johanna vandrat vidare till de evigt gröna ängarna efter tio år som gårdsmaskot. Det jag minns mest av henne var hur galen hon blev när jag hade med mig någon av åsnorna till Lindberga. Hon försökte stånga dem och var allmänt omöjlig. Maria var tvungen att fånga in henne. Funderar mycket på Anna-Lenas erbjudande om att ta emot Lakrits (fåret) och jag ska villigt erkänna att jag är supersugen. Till skillnad från min sambo och resten av familjen! Skulle vara perfekt att ha henne i åsnehagen som det är fårstängsel kring (Hubbe går ju ut och in som han vill förstås, men hon kanske är snällare!) Lakrits fick grimman jag sydde till Madicken när hon var nyfödd och jag har för mig att Maria tränade henne lite att bli ledd i grimma. Det vore ju jättehäftigt att ha med henne på ponny/åsneriding tillsammans med Ulla!
Var till Ånge på middag i lördags med mina gamla arbetskamrater från Spångbro och vi hade jätteroligt. Kom hem två på natten, men det tog inte Astrid någon hänsyn till när hon vaknade halv sju på söndagsmorgonen. Som vanligt var ju jag nykter, eftersom jag var tvungen att köra bil. Men jag har sagt att nu blir det Bykrogen nästa gång, så jag kan ta mig en stänkare!
Snö, snö och åter snö!
Nu har väl vi fått snö så att vi kan vara nöjda! Hagstolparna som står längs med byvägen är sånär som på yttersta spetsen helt begravda i snö. Fårstängslet likväl som eltråden syns inte alls. Tur att åsnorna och hästarna (förutom Hubbe) verkar veta att stängslet finns där under snön. Robert har plogat vår och mamma och pappas gård oräkneliga gånger och senast för några timmar sedan, men det är ju redan 1 decimeter snö. Åsnorna vill helst stå inne, men jag har tvingat ut dem med täcke på i några timmar i alla fall. Hubbe, Rosami och Afrodite stod inne i nedre stallet i natt, men eftersom det är ett kallstall, så var de precis lika isiga när jag släppte ut dem i morse. Afrodites istappar klingade som glasklockor när hon gick. Egentligen är kallstall ganska värdelösa. Vid spöregn kan de vara bra, men om det är riktigt kallt kan hästarna lika gärna vara ute och ha en bra ligghall. Får väl skriva isolering av nedre stallet på min "önskelista".
Rosami har fått fång igen. Det måste väl vara minst femte gången och hon verkar ha riktigt ont. Hon har fått Finadyne i nästan två veckor, men jag tycker inte att hon verkar bättre. Hade det varit sommar hade hon nog fått sluta sina dagar och blivit begraven här hemma, men nu vet jag inte hur jag ska göra. Det är i alla fall synd om henne.
För ett par dagar sedan hittade jag Frasse död i sin box. Jag såg inget konstigt kvällen före när jag tog in åsnorna och han fick en morot. Han åt precis som vanligt, men på morgonen låg han utsträckt i halmen framför sitt kartonghus. Han hade ju ögoninflammation när han kom hit och den gick aldrig riktigt bort. Den blev bättre och sen kom den tillbaka igen. Kanske det var ett tecken på något annat fel. Synd var det i alla fall. Han hade ju börjat bli mer tam och kom framspringande för att kolla om man hade med sig något gott. Vila i frid, Frasse.
Var till Sundsvall i går och köpte massor med gnagarmat. Morot och bananchips, torkad persilja, lyxblandning, yoghurttoppar, gnagarstänger mm. Vi odlar ju till och med gräs till smådjuren i en liten låda i stugan och det är dagens höjdpunkt för dem att få färskt gräs mitt i vintern.
Var in på Fyndlagret också och hittade två små dockhus till Astrid. En Villa Villerkulla som var i jättefint skick med massor av tillbehör. Den får hon nog inte leka med på ett par år eftersom den knappast håller för hennes vilda lekar. En var ett rejälare hus också med en massa dockor och tillbehör. Den leker hon med för fullt och det är flera roliga ljud tex så hörs spolljud när man fäller ner toasitsen, telefonen ringer, tvättmaskinen rasslar mm. Har aldrig sett nåt sånt dockhus förut men det är jättehäftigt.
Bränt hår och snuva
Astrid och jag är båda i skrivandes stund feberfria och börjar piggna till lite. Dock är vi båda väldigt snoriga.Hon har varit nere hos min mamma en stund på eftermiddagen medan jag var ute och pysslade med djuren lite. Hann med att borsta båda Ulla och Daisy plus att jag fick bära ut lite hö till övre hagen eftersom bunten är slut. Känns lite bättre när man får komma ut i friska luften ett tag, efter att ha legat mest inomhus i flera dagar.
På förmiddagen lyckades jag mest konststycket att sätta eld på mitt eget hår! Jo, det är alldeles sant! Jag skulle göra upp eld i kaminen och när jag bockade mig fram för att kasta in tändstickan och tändklossen (nån sorts små pressade bitar som är perfekta i vanliga fall till just detta ändamål) åkte håret fram och på en hundradels sekund fattade håret på vänster sida eld. Det fräste och knastrade och jag fattade ingenting först, men sen blev det desto mer fart på mig. Jag släckte leden med händerna och spolade vatten från kökskranen i håret. Jag blev alldeles svart i ansiktet och jag tordes knappt gå och titta mig i spegeln, men jag tror inte att nån tänker på det eftersom jag är lite uppklippt på sidorna. Dock lär jag väl måsta kosta på mig ett frisörbesök! Ni talar om kluvna toppar!Det är för amatörer! Tack gode gudrun att jag inte använder spray eller liknande. Då vore jag väl flintis nu!
Ikväll bokar jag mig framför Criminal Minds, ett skapligt substitut till Supernatural.
Sjuk!
Herregud, vilken vecka! Astrid och jag har varit så väldigt sjuka och just som jag trodde att vi höll på att bli bättre, så steg Astrids temp igen. Själv ligger jag under 38 nu, men hon hade 39 i eftermiddags, lite lägre vid läggdags, men det var väl Alvedonens förtjänst. Vi har ju missat så mycket av hennes inskolning nu, så det blir väl till att ta ledigt nästa vecka också.
Igår smet jag faktiskt iväg ner till Ringtjärn för att kika lite på Olina och Ellens träning för Janet. Fast jag bara satt på läktaren blev jag sjöblöt av svett bara av att klä mig, åka dit och ta mig hem. Tjejerna har varit tvugna att hjälpa mig med vattenbärning nu när jag varit sjuk, men jag har ju släpat mig ner till Ulla en stund varje dag i alla fall.
Nu tänker jag rasta hundarna en snabbis (Astrid sover) och ta en uppfräschande dusch. Sedan blir det Tv resten av kvällen medan jag stickar färdigt ett par strumpor.
Hoppas ni får hålla er friska!
Lugn lördag
Det blev en mycket stillsam förmiddag då Astrid var lite småkrasslig (kanske en släng av magsjuka). Vi låg och slappade i soffan och medan hon tittade på Disneychannel så gjorde jag klar det senaste paret Lovikkavantar. På eftermiddagen åkte jag ner till Lindberga för att titta på Marias och Sofies nyanlända hästar. Maria hade ju en sällsam otur då hon fick fel häst levererad till sig i torsdags. Istället för den 2 åriga fullblods-oldenburgarkorsning hon förväntat sig kom det en nioårig maxad B ponny. Nu har hon fått rätt häst i alla fall och hon var helt bedårande söt med ett litet vackert huvud. Cassiopeja heter hon men ska kallas Cassis. Lycka till Maria! Sofie hade köpt en 4-årig valack som ursprungligen kommer från Zangersheide. Han var otroligt kelig.En riktig charmknutte!
Jag har återfått lite handarbetesinspiration och stickat fler Lovikkavantar och om bara tillfälle ges ska jag göra några tenntrådssmycken. Jag måste bara försöka sälja lite också, jag kan ju inte ha hur mycket som helst liggande på lager. Varken tenntråd eller Lovikkagarn är särskilt billigt!
Det blir ett kort inlägg idag, eftersom jag måste ner till stallet och ge Ulla sin kvällsmat. Måste nog bära lite vatten också.
Ha det bra!
Astrids inskolning
Onsdagen den 20 januari
Astrid och jag har tillbringat en stor del av dagarna denna vecka på dagis för inskolning och det har hitills gått jättebra. Jag tycker mest det är tråkigt att sitta halva dagarna och glo på en hög med ungar som leker och stojar.Herregud, får man ens säga så som mamma? Nåja, hon har ju roligt i alla fall och får leka med en massa andra barn. Eftermiddagen idag har hon och jag tillbringat i stallet och stugan med djuren och städat åt dem. Det värmer mitt djurälskande hjärta när jag ser hur roligt hon tycker det är att leka med dem. Dessutom fick hon sitta en stund på Stellan. Hon vill ju helst att man ska gå med hästen, men Stellan törs knappt gå när han känner att hon inte riktigt har balans. Han stannar hela tiden och spänner sig. Med sadel går det bättre. Hubbe är också så att han vill stanna när han känner att hon vinglar om hon sitter barbacka. Vi var till Sundsvall i tisdags och köpte en ny bilbarnsstol för 3000. Usch, det är dyrt med barn! Nästan som att ha en häst! ;) Jag köpte även en klippmaskin till hästarna. Jag passade på nu eftersom Hööks hade ett erbjudande om en vara med 30% rabatt och jag hade presentcheckar sen jul plus att jag fyllt mitt bonuskort, så jag fick lite rabatt till. Hubbe och Rosa måste väl klippas om nån månad. Hubbe har redan kliat av pälsen på vissa ställen.
Jag är på jakt efter en inte alltför stor stuga eller liknande som är isolerad, som jag tänkt använda till hundhus bredvid hundgården. Vi har ju en fin varmbonad tvårumshundkoja där nu, men jag skulle vilja ha ett större hus med värme och kanske några gosiga fåtöljer eller liknande som de kunde kura ihop sig i. Om någon har nåt tips är ni välkomna att höra av er.
Igår hann jag med att åka till Ringtjärn och titta på Ellen och Olina när de tränade för Lizette. Jag hoppas att jag får mer tid över så jag kan komma igång med träning jag också! Ser fram emot våren som för mig ialla fall innebär mindre vattenbärande och liknande. Ska bli skönt för Ulla att få flytta ut till sin lilla stuga också. Lite längre fram kan hon ju vara ute på dagarna och inne på nätterna. Nu är hon ju inne mest hela tiden.
Håller på att städa bort julen nu, men det är ju ett jäkla projekt. Granen åkte ut förra veckan, men nu håller jag på med allt pynt och alla tomtar. Det är ju mycket roligare att ta fram än att städa undan!
Jag blev matant
Onsdagen den 14 januari
Nu har jag fått reda på var jag ska jobba och det visade sig att jag blev mattant på Fränstaskolan. Jag har jobbat lite extra där förut så jag känner ju de som jobbar där och de är snälla allihopa. Jag får också jättenära till Astrids dagis (50meter). Tyvärr så innebär det ju att jag kommer att tjäna betydligt mindre eftersom jag aldrig får något OB tillägg. På Spångbro hade jag ju minst 42 timmar helgarbete varje månad. Å andra sidan är jag ju alltid ledig på jul och liknande. Astrid får femdagarsvecka på dagis i stället för tre dagar ena veckan och två den andra. Å andra sidan blir det kortare tid varje dag. Man kan vändra och vrida på det hur mycket som helst. Fast jag trivdes bra med att jobba några långa dagar i stället för flera korta. Nåja, det är bara att gilla läget! Astrids inskolning blev uppskjutet för tredje gången (pga renovering på dagis) så nu är det väl tänkt att vi ska dit på måndag klockan nio.
Var till Sundsvall idag med mamma, pappa, Lena, Ulla och Astrid. Jag köpte massor med nya fina kläder till Astrid på Name It som hade 70% rea på mycket. Sen blev det en skjorta till mig själv och en stor fin bur till råttorna som jag fyndade på Arken som också hade stor rea. Hoppas att råttorna blir nöjda med sitt nya lyxboende.
Sitter och funderar på huruvida jag ska titta på Uppdrag Granskning i kväll som tydligen ska handla om nån hemsk illegal handel med hundvalpar, men det blir nog så att jag avstår. Jag får fortfarande ångest över den där filmen som jag såg på Youtube. Jag önskar att jag vore jätterik, så att jag kunde ta hand om alla oönskade djur och omplacera dem (eller behålla dem!).
Såg en annons på Blocket idag om en liten åsnevalack som utlånas i Östersund. Jag har tipsat Anna-Lena om den. Det vore väl något för Lindberga! Eller mig! ;)
Nej nu måste jag ner och slänga in ved i kaminen. Här är iskallt eftersom jag varit borta hela dagen. Astrid har dock full värme på elementet i sitt rum.
Oviss framtid
Min bil kokade häromdagen när jag åkte till jobbet, men jag märkte ingenting förrän jag kom fram och slog av tändningen. Då tyckte jag att bilen fräste och lät så konstigt! Fick en försynt förmaning av mannen i mitt liv att kasta ett öga ibland på den lilla mätaren med en temp bredvid! Jag brukar mest roa mig med att hålla koll på utetemperaturen och huruvida den stigen eller sjunker. Men okej då, jag ska väl kika lite på de andra grejorna på instrumentbrädan också!
Astrid slog hål i läppen i går (igen!), men fick bara en liten fläskläpp. Det blir ju så himla mycket blod när de skadar sig i munnen, men det var inte så farligt som det såg ut. Jag tror att hon kommer att stormtrivas på dagis och härja med andra ungar.
Var till kliniken med Stellan och raspade hans tänder igen i tordags. Vi ska ner igen om en månad. Passade på att väga honom och till min stora fasa väger han 20 kilo mindre än i somras. Hoppas att han lägger på sig lite nu när tänderna blir bra. Fyndade fleecetäcken på Granngården för 60 kronor styck. Synd att det bara fanns storlekar till Daisy, Eira och Afrodite. Har dessutom köpt två easyboots till åt Stellan på Tradera, så jag slipper brodda ur de andra till sommaren. Det var ju så jävla kämpigt att få dit dem!
Mimmi som inte alls var dräktig (tio veckor har passerat sedan Musse dog) har blivit sambo med Max. De stormtrivs med varandra och kuttrar och sjunger hela tiden. Nu tycker jag synd om det marsvinet som kom tillsammans med Max ; Donke. De hade vuxit upp tillsammans, men när de kände lukten av Mimmi blev de värsta fiender och fick skiljas åt eftersom de slogs hela tiden. Nu är ju han ensam och sitter och lyssnar fascinerat på de andra som gosar med varandra. Stackarn!
Frasse har blivit så bortskämd att han varken äter pellets eller havre längre. Det ska vara såna läckerheter som torkad banan, persilja, ärtplattor och frukt. Tänk va, han som skulle bli mat egentligen! Han fick ett ganska bra liv. Dessutom har han blivit mer tam.
Vi har haft besök av släkt och vänner med barn den senaste tiden och självklart så har det tillbringats en hel del tid nere hos djuren. Råttorna är klara favoriter hos barnen medan deras föräldrar (oftast fadern av någon anledning!) ser klart obeväma ut. Jag rekommenderar råttor till alla som vill ha en litet husdjur att gosa med. Dock tycker jag att man alltid ska ha minst två, så de har en polare.
Fasen, vad långa mina inlägg blir hela tiden! Ska försöka skriva oftare och lite kortare så folk orkar läsa.
Nytt år, nya bekymmer!
Ellen och Olina har sovit över i stugan och pysslat massor med djuren. Allt i från mockning och smådjursbursstädning till packning av hö i säckar för kommande behov. Känner mig riktigt bortskämd och har kunnat slappa större delen av dagen. Dessvärre tror flickorna att råttorna är förkylda eller nåt.
Broddarna till Stellans boots kom idag och jag gav mig med sedvanlig entusiasm i kast med att sätta dit dem. Det dröjde inte länge innan jag var beredd att slänga både broddar och boots i soptunnan! Detta var inget för sinnessvaga (som som jag alltså!). Herregud, jag tror vi har hållit på hitills i sammanlagt fyra timmar för att få brodd i tre boots! Ser skitenkelt ut på beskrivningen, men skenet bedrog. Som vanligt var det Robert som fick rycka in medan jag låg på golvet som matadoren i Ferdinand och slet mitt hår! Han har starkt psyke min sambo(ibland).
Jag har tillbringat många timmar framför TV:n och tittat på mina Supernatural dvd:s som jag fick i julklapp av Robert. Nu är jag så mörkrädd när jag är ute själv. Jag tycker mig höra flåsande och morrande helveteshundar överallt. Längtar till nya säsongen, så jag får reda på hur Sam ska rädda Dean ur helvetet där han sitter fjättrad med krokar skinnet!
I morgon ska vi bjuda våra syskon med respektive och barn på hemlagad kinamat. Vi brukar alltid göra det i samband med Roberts födelsedag den 4:e januari. Räkchips och soppa, wokade nudlar med fläskfilé, fiterade grönsaker och kyckling och friterad banan med glass. Riktigt gott efter all julmat!
Äntligen har jag fått rida!!
GOD FORTSÄTTNING!
Idag lämnade jag Astrid hos Lena och jag fick ÄNTLIGEN tid till att rida! Jag har inte suttit på hästryggen sedan strax innan jag var till Skule på körträning. Ni som följt min blogg vet att det är många veckor sedan. Jag red ut på Stellan tillsammans med Johanna på Hubbe och Elin på Isa. Det var bitande kallt, men bedövande vackert och helt underbart!Jag har garanterat träningsvärk i morgon. Jag känner direkt att man under ridning använder muskler som inte får jobba annars. Jag använde mitt fårskinn till sadelgjorden som jag fått av Ellen och det nya fluffiga schabraket jag fått av Olina till den bomfria allroundsadeln. Man sitter ju helt fantastiskt skönt!
Jag är supernöjd med julen även om den kom och gick alldeles för snabbt! Jag fick och gav bort en massa bra julklappar. Fick bla tre långkalsonger (nu kan jag kasta alla kalsonger som har hål i skrevet efter att jag använt dem under ridbyxorna!) och två par varma eskimåstrumpor (som jag önskat mig) och en hållare för att grilla majskolvar(mums!). Det bästa fick jag av Robert. Han betalade 2000 i den nya stalldörren och så fick jag Supernatural på DVD! Livet kändes genast lättare! Jag hade köpt hela Band of brothers serien till honom och det visade sig att han hade köpt den till sig själv när han beställde Supernatural åt mig! Vilken miss! Han fick dessutom en bok med Bert Karlssons fräckisar.Den rekommenderas! I år var vi så stressade att vi inte hann fara och ta en egen gran utan vi köpte en stor fin kungsgran i Sundsvall för 400 kronor. Man får vara glad att man inte bor i Stockholm. Där gick en kungsgran på 900!
Min mamma har blivit mycket piggare och kan både baka och sticka lite. Hon tycker det är jätteroligt att kunna röra sig igen och har kört bil en gång också. Skönt att hon repar sig!
Mimmi har inte fått ungar än och nu undrar jag om hon verkligen är dräktig. Jag har försökt att räkna efter hur länge sedan det är som Musse dog, men jag har inte antecknat det direkt så jag är osäker. Skulle dock tro att det kan vara tio veckor nu i helgen och då har ju tiden gått. Men jag kände på henne så sent som idag och jag tycker fortfarande att det känns som nånting där inne. Jag får vål bara vänta och se!
Astrid har varit mer vild än tam under veckan och har skrubbsår i pannan och en stor fläskläpp plus ett stort sår på läppen efter alla vurpor hon har åstadkommit. Mamma upp i dagen säger Robert!