En flicka till
Söndagen den 29 november
Till alla er som gissat att det blir en pojke säger jag; fel,fel fel! Alla tecken tyder på att Astrid får en lillasyster i slutet på april. Datumet blev satt en aning tidigare till den 22 och eftersom jag fick tio dagar före utsatt tid förra gången hoppas jag på nedkomst redan den 12:e. Jag vill absolut inte gå över tiden! Sen återstår att se om denna bebis vill lägga sig åt rätt håll eller om det blir kejsarsnitt igen. En del "cravings" har jag fått och äter torrfoder i form av potatismjöl, manngryn och okokt pasta hela dagarna. Tur att jag har järn mage!
Min kära sambo kom med årets snilleblixt häromdagen när han bläddrade igenom reklambladet från Jula. Med en besindriven generator skulle jag kunna driva belysningen till ridbanan. Jag föreslog snabbt att jag skulle få den i julklapp mot att han fick låna den ibland och det nappade han på direkt. Han älskar att ge mig presenter som fyller en viss funktion och jag håller med. Gulsmycken har jag så jag klarar mig och när fan ska man ha sånt på sig? På jobbet får vi inte har ringar och armband och i dinglande örhängen lämpar sig inte under ridhjälm och pälsmössa i stallet. I alla fall så är jag nu ägare till en ovannämnda generator och jag har redan införskaffat två starka lampor att sätta i björkarna bredvid ridbanan. Hoppas bara vi får i gång det hela inom en rimlig framtid!
Bakom stallet har det så länge jag kan minnas stått en gammal ställning till plantlådor och jag har funderat på om det inte skulle gå att använda den till att lägga hindermaterial i. Eftersom jag inte fått nån respons från min familj, så skred jag själv med traktorns hjälp till verket häromdagen under min förskräckta fars överinseende. Jag tror jag hörde frasen "Det går aldrig!" sisådär tjugotalet gånger och innan jag ens förankrat den i skopan med spännband hade han ringt efter både min sambo och bror! I alla fall så behövde Robert inte göra mer än öppna grinden till hagen åt mig och nu har vi en jättebra ställning vid ridbanan att stoppa bommar och hinderstöd i. Bra kvinna reder sig själv!
Jag arbetar för fullt med att få upp julbelysningen i och utanför huset och jag känner faktiskt lite panik. Hur ska man hinna med allt? Jag brukar ta fram de flesta tomtar och pynt till första advent, men jag har inte hunnit med mycket i helgen! Men jag är ledig tisdag och onsdag, så jag får väl lägga manken till då. Fast av någon anledning tycker jag det är roligast att pynta efter mörkrets inbrott (ser ju renare ut då!).
Har ni tittat nåt på sändningarna från Globen Horseshow? Jag blev mest imponerat av den franska killen med frihetsdressyren och kvinnan som hade de fräsiga getterna. Vilket härligt jobb! Åh, om man kunde jobba med djuren hela dagarna!
Söndagkväll innebär som vanlig Supernatural och jag tror jag redan känner tröttheten sprida sig i kroppen. Tror jag ska gå och koka mig lite kaffe! Jag ska inte somna, jag ska inte somna, jag ska inte somna!!
Dags för ultraljud
Torsdagen den 26 november
Det vackra vädret håller i sig! Hur mycket mer regn ska vi vänta oss egentligen?! Jag äger inte ett enda stallplagg som inte är nerkladdat i lera och stövlar och ridskor ska vi inte prata om. Julstämningen vill inte riktigt infinna sig och jag har inte fått upp en enda ljuslinga än!
Ingen har väl missat reportagen i tidningar och TV om hur svenska grisar har det i ladugårdar runt om i Sverige? Min övertygelse att undvika kött känns ännu mer riktig och jag behöver bara tänka på dessa stackars djur varje gång jag längtar efter bacon. Nedanstående klipp bevisar ytterligare hur vidriga och känslokall människan kan vara. Varning utfärdas, men jag tycker att man kan behöva se såna här hemska saker ibland så man inser hur många djur har det. Stackars, stackars djur! Jag har fantiserat många gånger om att om jag vore multimiljonär så skulle jag leda en hemlig organisation som fritog djur som dessa och straffade deras ägare på sätt som dem sent skulle glömma! Någon som läst Modesty Blaise? Typ som henne skulle man vara, då jävlar!
För att gå över till lite trevligare saker kan jag tala om att Olina har ridit på Jack och det gick jättebra. Han skötte sig exemplariskt och jag tycker bara mer och mer om honom. Jag har äntligen fått till papperna på mulorna och Jack för att göra pass och fått dem chippade vilket är obligatoriskt från 1 juli.
Familjen som var hit och provred Eira gillade henne skarpt, men vill pruta en hel del på priset och tar upp det faktum att hon har lite känsliga luftvägar. Jag tycker att det inte känns riktigt då jag tog upp det redan i annonsen och att de visste det redan när de bestämde sig för att komma hit och hälsa på henne. Flickorna var i alla fall trevliga och den äldre var duktig på att rida. Vi får väl se hur det blir.
I morgon ska ska vi till sjukhuset för ett nytt ultraljud och då kanske vi får höra om det blir en flicka eller pojke. Vad skulle ni gissa på? Jag red på lördag och söndag och tyvärr så känner jag jag av mina stackars fogar om jag sitter ned i trav och galopp, så nu blir det till att rida fältsits den tid som är kvar innan jag får hålla upp med ridningen helt. Hoppas att det dröjer ett tag till i alla fall!
Visst är det väl lite skillnad i utseendet på dessa två? Fina är de i alla fall på var sitt sätt!
Utan jobb?
Idag fick jag veta att jag tillhör den grupp om nio personer inom kostorganisationen som varslas. Enligt gammal god tradition fick jag veta det sist av alla berörda och som vanligt av en arbetskamrat. Nåja, jag kommer att fokusera på min mammaledighet i alla fall ett år framöver och får väl hoppas på att det ska finnas nåt sorts jobb åt mig när jag ska ut på arbetsmarknaden igen.
Hanna hämtade ju råttorna i går och de bjöds på festmåltid i form av välling, när de kom till Ljusdal. Sen kom Hanna med det underbara förslaget att Madicken skulle få bo hos henne fram till nästa sommar. Hanna får nämligen en boxplats över nu när hennes häst flyttar och det går ju inte för sig! Så då tänkte hon att hennes lilla åsnevalack skulle köras i par med Madicken. En kanonidé tycker jag! Madicken skulle älska att bli så ompysslad som jag vet att hon kommer att bli där. Nu går jag och hoppas på att hästen flyttar illa kvickt!
Kaninen Fia-Lotta hade änglavakt häromkvällen, när Robert och jag gick en sväng med hundarna till stallet för att ge kvällshö. Jag gick till friggeboden för att byta till stövlar för att kunna klafsa obehindrat i lervällingen i hagen medan Robert släppte i hundarna i stallet. När Robert öppnade stalldörren satt Fia-Lotta innanför tröskeln och Elsa var inte sen att kasta sig över henne. Kaninstackarn skrek i högan sky och Robert lyckades tack och lov få Elsa att släppa taget varpå Fia-Lotta smet in till Lakrits och in under dörren till boxen där kaninerna SKA vara. Jag tordes knappt gå in till dem, eftersom jag har i färskt minne hur det gick när Elsa dödade lilla marsvinet Musse! Men det verkar hittills som att hon klarade sig undan oskadd. Hon har inte ont någonstans och rör sig obehindrat. Helt makalöst med tanke på att Robert påstår att Elsa bet fast i henne i säkert 10 sekunder. Och hur Fia-Lotta kunde ta sig under den lilla springan i dörren är också enastående, men nu har jag lagt för så hon borde inte kunna krypa under igen.
Pratade med Olina igår och det verkar som att de en rolig praovecka. De lär väl inte vilja åka hem redan. En vecka går ju så fort.
Ellen har försökt lära mig att lägga upp klipp direkt på min blogg istället för att länka. Så jag testar väl då! Håll till godo med lilla läckerbiten Jensen till tonerna av en skitläcker låt med Bryan Adams!
Råttflytt
Tisdagen den 17 november
I morgon kommer Hanna från Ljusdal och hämtar råttorna. Tjejernas intresse har svalnat betänkligt och jag hinner inte annat än mata dem, så när Hanna nämnde att hon tänkte skaffa råttor, skyndade jag mig att erbjuda henne våra. Vi har haft en givande byteshandel detta året hon och jag; hennes sele mot min vagn, Ellen fick hennes gamla marsvin som var ensam, Jack bodde ju hos henne några veckor innan han hamnade hos mig och nu flyttar mina råttor till henne. Sen var det ju hon som från början var drivande till att åsneutställningen skulle hamna i Norrland. Ska bli spännande att höra om hon tycker att Jack blivit finare i hullet.
Ellen och Olina är den här veckan på prao i ett försäljningsstall i Danmark, där min gamla kompis Andrea jobbar. Jag tror att det är lite mer givande än att vara på Konsum eller nåt liknande. Ellen har med sig sin bärbara dator, men hittills har ingen av dem uppdaterat sin bloggsida sedan de satt på terminalen i Göteborg. Jag gissar att de får se en massa fina ponnier och hästar!
Är det någon som tittar på serien om Ullared? Åh, vad jag blir sugen!! Tyvärr har jag inte sett nån glimt av avdelningen för hästprylar. Där skulle jag bra gärna vilja fördriva några timmar! För att inte tala om allt julpynt som ska finnas! Fattar ni att det snart är jul! Nästa helg smäller det! Då tar Höglund fram alla sina jultomtar!! ÄNTLIGEN!
Äntligen lite piggare
Min "ogynnsamma effekt av vaccineringen", som läkaren kallade det, håller på att släppa och jag är feberfri äntligen, men all ork är långt ifrån tillbaka. Jag har sovit så mycket de senaste två veckorna att jag borde kunna vara vaken ända fram till jul. Jag är fortfarande väldigt täppt i näsan, men det kan ju bero lite på att jag är gravid också. När jag gick med Astrid var jag täppt i näsan varje natt sista månaderna. Jag har inte orkat att skjutsa Astrid till dagis och Robert far så tidigt att dagis inte har öppnat, så hon har varit hemma med mig. Eftersom jag har legat utslagen på soffan mest hela tiden har hon härjat fritt och det vete väl tusan hur hon ska komma tillbaka till vanliga rutiner igen. Idag var hon på dagis några timmar, för att det inte ska bli så chockartat när hon ska börja vara där hela dagar igen. Hon var inte sugen på att bli lämnad och blev jätteledsen när jag for, men sen när jag kom för att hämta henne ville hon inte hem
Jag har haft väldigt lite bilder här den senaste tiden, eftersom jag inte kunnat hitta vår kamera, men häromdagen dök den upp i ett skåp hos mamma. Så nu tänkte jag uppdatera med lite färskare bilder på bla Jack som har blivit mycket finare i hullet redan. Typiskt att jag skulle bli så här dålig sista tiden som jag fortfarande klarar att rida! Det har gått ett par veckor sen jag red sist nu och inte lär jag hinna rida så många gånger till innan jag blir för otymplig.
Det verkar som om högre makter försöker hindra mig från mitt Supernaturaltittande! I går var jag för första gången på MYCKET länge riktigt pigg på kvällen. Vad händer? Jo, jag skulle titta lite på Law and Order innan Supernatural började. NATURLIGTVIS glömde jag att byta kanal och hade nog missat hela programmet om inte Robert försynt undrat om inte det hade börjat. Vad i hela helvete ska till för att jag ska kunna få avnjuta ett helt avsnitt ostörd!!!
Feber och tävlingar
Jösse, vad sjuka vi har varit här! I måndags låg jag helt utslagen och klev upp ur soffan bara tre gånger på hela dagen. Det värkte i hela kroppen och jag låg och skakade under ett täcke.Tur att Robert jobbade halva dagen i Sundsvall och halva dagen i Ånge, så han kunde titta in mitt på dagen när han åkte förbi, för att ge Astrid lite lunch och rasta hundarna. Febern har ännu inte gett med sig även om den inte är särskilt hög idag, men man tycker att det skulle ha gått över på en vecka.
I fredags var vi ju till sjukhuset på ultraljud och det verkar som att barnmorskan gissat ganska bra. Vi fick 25 april som beräknat datum. Jag trodde att vi inte behövde in nåt mer, men det ska göras ett ultraljud till om tre veckor, eftersom det var lite för tidigt att se allt. Jag trodde dessutom att man inte längre fick reda på vad det var för kön, men det fick man om barnet låg så att det gick att se. Undrar just om detta barn har planer på att komma ut med huvudet före eller om jag måste snittas igen?
Olina och Ellen har tävlat i helgen och det har varit oerhört slitsamt för alla inblandade. I lördags morse var Olina i stallet redan fem över fyra för att hinna göra Afrodite i ordning. Själv lade jag mig strax före tolv och klev upp två timmar senare, när Astrid vaknade och vägrade somna om. Sen var vi uppe tills det var dags att fara till tävlingen dvs halv sex. Vadå trött!? Väl framme i Timrå somnade jag i bilen medan Olina med hjälp av Ellen gjorde sig i ordning för start. Tror ni de kom ihåg att ringa och väcka mig? Jag hann höra domarens röst förkunna att Olina var felfri, när jag sprang från bilen. Herregud, här har jag skjutsat dem på hur många tävlingar som helst där det har gått rent bedrövligt och så missar jag deras första felfria ritt! LC klassen hade nog också gått bra om inte Olina ridit fel väg med uteslutning som följd. Eftersom jag utlovat ett skrovmål vid hennes första felfria runda blev det till att stanna på Frasses på vägen hem. Själv avnjöt jag en jättegod laxburgare.
Idag var det dags för Ellen och Saga att göra sin första lokala tävling. Första start var en timme senare idag så jag kunde sova ända till kvart i sex! Första klassen gick jättebra sånär som en rivning på en oxer. Men i LC blev det lite fler fel, men de tog ju sig runt i alla fall. På hemvägen blev det återigen ett stopp på Frasses, men denna gång slapp jag ju bjuda! :) Olina har lovat att lägga upp filmsnutt på sin blogg, så ni kan ju kika in där.
I morgon ska det komma en familj från Vattjom och titta på Eira. Hoppas de gillar Eira lika mycket som vi.
Robert överraskade mig med att köpa ytterligare en säsong av Supernatural, så nu vet ni vad jag gör på nätterna framöver. I kväll är det dock ett nytt avsnitt som gäller. Tror ni jag höll mig vaken sist? Har lite svaga minnesbilder, men det mesta är ett töcken! Att det ska vara så överjävligt svårt att vara pigg just på söndagkväll?!
Tillökning
Söndagen den 1 november
Då ryktet börjar spridas gör jag väl bäst i att tala om för alla att vi kommer att bli 4 i familjen till våren. Eftersom vi inte har en aning om när det är dags ska vi in för ultraljud nu på fredag för att försöka få ett datum att gå efter. Barnmorskan gissade på slutet av april, men som sagt vi får väl ett mer exakt datum på fredag. Jag är förvånad över att ingen har påpekat att jag börjar se tjock ut. Jag använder byxor nu som jag hade krympt ur i somras, eftersom jag då gått ner 7 kilo sen jul. Bortkastat! Får väl hoppas att jag inte lägger på mig 19 kilo denna gång! Jag vaccinerade mig i onsdags, eftersom jag numer tillhör riskgruppen och jäklar, vad jag fick ont i armen. På kvällen kunde jag knappt använda den och det gjorde ont minsta lilla jag stötte i den. Sen blev jag förkyld också men det behöver ju inte ha varit av sprutan.
Ellen har fixat till min header. Vad tycker ni om den? Me mucho gusto! Plus att ni kan lyssna på några av mina favoritlåtar om ni vill!
I kväll är det TV godis i form av Supernatural! Tror jag ska ta en kall dusch innan så jag skakar av köld och inte kan somna! Jag mistänker att jag drabbats av nån sorts förbannelse som gör att jag somnar när det är bra program på TV.
