En sista promenad
Fredagen den 20 maj
Mimmi 1997-2011
Elsa 2003-2011
Mimmi 1997-2011
Elsa 2003-2011
Körtur
Torsdag den 19 maj
Jaha, då kör vi gång då! Nu har jag uppdaterat min hemsida med priser och uppgifter om gårdsbesök mm.
Penny har varit halt men blev återställd på ett par dagar. Hon har varit så där halt en gång förut på precis samma sätt och blev även då bra på bara ett par dagar. Tur att det inte var nåt allvarligt i alla fall. Det har ju varit lite geggigt i hagen, så hon kanske halkat.
Hubbe har varit mer omöjlig än vanligt och rymmer flera gånger varje dag. Nu har han skadat staketet några gånger så att både Mork och Jack smitit. Blir galen på den ponnyn!
Kom ut på en körtur med Stellmagg igår och det var verkligen länge sen jag körde häst och vagn sist. Körde inte så långt, men det var roligt ändå. Hade sällskap av Anita i vagnen och Carola som red Bestmaggan. Stellmagg galopperade bra med vagnen, men det gäller att vara försiktig då det är en del otäcka hål efter Gissövägen nu. Nu på söndag är det precisionskörning och bruksridning på Lindberga Gård och jag tänkte starta med båda två. Hanna i Ljusdal som också har åsnor kommer upp och tävlar med en av sina. Jättekul!
Tösen växer så det knakar och hoppar runt och sparkar bakut och stångas med stallsopen. Hon är så himla charmig! Lite svårt dock att få nåt gjort på gården då hon är med eftersom hon går max en decimeter från mig.
Jaha, då kör vi gång då! Nu har jag uppdaterat min hemsida med priser och uppgifter om gårdsbesök mm.
Penny har varit halt men blev återställd på ett par dagar. Hon har varit så där halt en gång förut på precis samma sätt och blev även då bra på bara ett par dagar. Tur att det inte var nåt allvarligt i alla fall. Det har ju varit lite geggigt i hagen, så hon kanske halkat.
Hubbe har varit mer omöjlig än vanligt och rymmer flera gånger varje dag. Nu har han skadat staketet några gånger så att både Mork och Jack smitit. Blir galen på den ponnyn!
Kom ut på en körtur med Stellmagg igår och det var verkligen länge sen jag körde häst och vagn sist. Körde inte så långt, men det var roligt ändå. Hade sällskap av Anita i vagnen och Carola som red Bestmaggan. Stellmagg galopperade bra med vagnen, men det gäller att vara försiktig då det är en del otäcka hål efter Gissövägen nu. Nu på söndag är det precisionskörning och bruksridning på Lindberga Gård och jag tänkte starta med båda två. Hanna i Ljusdal som också har åsnor kommer upp och tävlar med en av sina. Jättekul!
Tösen växer så det knakar och hoppar runt och sparkar bakut och stångas med stallsopen. Hon är så himla charmig! Lite svårt dock att få nåt gjort på gården då hon är med eftersom hon går max en decimeter från mig.
Kaninsorg
Lördagen den 14 maj
Några mycket beklagliga omständigheter, som jag inte orkar gå in på, ledde på fredagskvällen till att vår stora fina Belgiska jättekanin lämnade jordelivet. Jag som nyss glatt mig åt hur bra han fått det med sitt nya liv som lösspringande utekanin. Tillbringade kvällen och natten med djup ångest och mardrömmar. Kanske blir det en ny Lars-Göran efter hans kuttrasju med den nya honan? Saknad blir han i alla fall. :(
Några mycket beklagliga omständigheter, som jag inte orkar gå in på, ledde på fredagskvällen till att vår stora fina Belgiska jättekanin lämnade jordelivet. Jag som nyss glatt mig åt hur bra han fått det med sitt nya liv som lösspringande utekanin. Tillbringade kvällen och natten med djup ångest och mardrömmar. Kanske blir det en ny Lars-Göran efter hans kuttrasju med den nya honan? Saknad blir han i alla fall. :(
Mycket har hänt
Onsdagen den 10 maj
Nu börjar det bli pinsamt länge sen jag skrev sist! Jag har haft så vansinnigt mycket att göra och massor har hänt här på gården.
Molly har flyttat till sitt nya hem och jag började förstås storböla, när vi lastade henne. Usch! Att man håller på med djur egentligen, när man är så blödig. Molly verkar i alla fall trivas i sitt nya hem med sin nya kompis Freja. Penny hade ganska mycket mjölk kvar i juvret, eftersom Molly fortfarande snuttade lite, men nu har hon slut på mjölk.
Resan till Ö-vik för att hämta hem Ellens häst blev betydligt mer dramatisk än vi kunnat föreställa oss. Från början såg det ut som att vi skulle vara tvugna att ta båda mina barn med oss men tack och lov så ordnade det sig så att Ellen, hennes pappa Rolf och jag kunde åka själva. Nästan framme i Bjästa, närmare bestämt i Docksta började bilen krångla och slutligen vällde röken ut och vi fick svänga in på vägkanten. Rolf fick beställa bärgare, som fick ta Saaben på flaket och koppla transporten bakpå. Eftersom Anna (som vi skulle till) bor alldeles vid E4:an, så fick vi lift dit och Ellen och jag lämnades av där tillsammans med transporten. Rolf åkte vidare till Ö-vik för att hyra en bil så vi skulle kunna ta oss hem. Ellen och jag fick en chans att gosa med Annas nyfödda lamm och vips så hade vi lovat att ta hem ett flasklamm. När vi skulle lasta Epson sparkade han sönder en av baklyktorna på transporten innan han till slut klev på och när vi äntligen kom hem mitt i natten pinkade lammet på mig, så det rann ner i fickan och tog död på min mobil. Minnesvärd resa!
Barnkalas hade vi på Påskdagen och det blev mycket lyckat. Ungarna hade roligt och sprang runt så vi vuxna blev alldeles slut bara av att titta på. Den obligatoriska fiskdammen gjordes från Elsas rum och ner på altanen och det var fint väder så vi kunde sitta ute och äta Tacos.
Anna Stenberg var hit på visit med Lena Engberg för att hälsa på Garlic och hämta sin transport, och efter en guidning på Farmen, så fick de avnjuta rester från barnkalaset i form av Tacos och tårta. Även då var det kanonväder så vi satt ute och njöt på altanen. Trevligt värre!
Vi har kört igång med riddarträningen igen och det är kul att ha nåt att träna inför. Dock är jag mycket mer nervös inför uppvisningen i år än jag var ifjol. Känns som man har krav på sig att göra en bättre show nu när man är lite mer rutinerad. Har dock stora problem att komma på hur jag ska maskera min ridhjälm, så den passar in. Törs fan inte rida utan! Beställde en peruk på tradera för att prova fästa utanpå hjälmen, men det gick då verkligen inte!
En ny kaninhona har kommit hit och jag tänkte att det blir ju jätteroligt för Fia-Lotta att få lite sällskap. Det blev en HELT annat scenario än jag fantiserat ihop! Den nya honan kastade sig över stackars Fia-Lotta och rev tussar av hennes päls och stackars marsvinet Torkel som delar samma bur fick sig en omgång också. Nu har de varsin bur bredvid varandra, så gör jag ett nytt försök om ett tag.
Den nya honan tillbringade första natten i stallet i en innebur och när jag kom på morgonen hade vår belgiska jättehane slitit av taket på buren och flyttat in. Återstår att se om det blir småttingar snart! Hanen går helt fritt på stallbacken nu, så jag hoppas räven håller sig borta.
Jag har bytt MASSOR av stängsel på gården till parkstängsel, så nu var det väl fan om inte alla djur ska hålla sig på sin plats. Jag har även stängslat in hela stallbacken, så Sven-Ragnar kan gå fritt där på dagarna. Ulla har flyttat ut i sin hage och ligger och solar hela dagarna. Känns jätteskönt, när djuren kan vara ute så mycket som möjligt.
On någon vecka ska jag köra igång min verksamhet lite mer på allvar. Vill fixa lite mer först och vedhuggningen tog ju lite att tid också. Men jag är superladdad att köra igång, så ni är varmt välkomna! Har fått några uppdrag med mitt minizoo också. Lakris, som förövrigt är helt återställd, har lärt sig att dra en liten träskrinda med mina barn och det funkar jättebra, så det kanske hon får göra på nåt uppdrag.
Nu börjar det bli pinsamt länge sen jag skrev sist! Jag har haft så vansinnigt mycket att göra och massor har hänt här på gården.
Molly har flyttat till sitt nya hem och jag började förstås storböla, när vi lastade henne. Usch! Att man håller på med djur egentligen, när man är så blödig. Molly verkar i alla fall trivas i sitt nya hem med sin nya kompis Freja. Penny hade ganska mycket mjölk kvar i juvret, eftersom Molly fortfarande snuttade lite, men nu har hon slut på mjölk.
Resan till Ö-vik för att hämta hem Ellens häst blev betydligt mer dramatisk än vi kunnat föreställa oss. Från början såg det ut som att vi skulle vara tvugna att ta båda mina barn med oss men tack och lov så ordnade det sig så att Ellen, hennes pappa Rolf och jag kunde åka själva. Nästan framme i Bjästa, närmare bestämt i Docksta började bilen krångla och slutligen vällde röken ut och vi fick svänga in på vägkanten. Rolf fick beställa bärgare, som fick ta Saaben på flaket och koppla transporten bakpå. Eftersom Anna (som vi skulle till) bor alldeles vid E4:an, så fick vi lift dit och Ellen och jag lämnades av där tillsammans med transporten. Rolf åkte vidare till Ö-vik för att hyra en bil så vi skulle kunna ta oss hem. Ellen och jag fick en chans att gosa med Annas nyfödda lamm och vips så hade vi lovat att ta hem ett flasklamm. När vi skulle lasta Epson sparkade han sönder en av baklyktorna på transporten innan han till slut klev på och när vi äntligen kom hem mitt i natten pinkade lammet på mig, så det rann ner i fickan och tog död på min mobil. Minnesvärd resa!
Barnkalas hade vi på Påskdagen och det blev mycket lyckat. Ungarna hade roligt och sprang runt så vi vuxna blev alldeles slut bara av att titta på. Den obligatoriska fiskdammen gjordes från Elsas rum och ner på altanen och det var fint väder så vi kunde sitta ute och äta Tacos.
Anna Stenberg var hit på visit med Lena Engberg för att hälsa på Garlic och hämta sin transport, och efter en guidning på Farmen, så fick de avnjuta rester från barnkalaset i form av Tacos och tårta. Även då var det kanonväder så vi satt ute och njöt på altanen. Trevligt värre!
Vi har kört igång med riddarträningen igen och det är kul att ha nåt att träna inför. Dock är jag mycket mer nervös inför uppvisningen i år än jag var ifjol. Känns som man har krav på sig att göra en bättre show nu när man är lite mer rutinerad. Har dock stora problem att komma på hur jag ska maskera min ridhjälm, så den passar in. Törs fan inte rida utan! Beställde en peruk på tradera för att prova fästa utanpå hjälmen, men det gick då verkligen inte!
En ny kaninhona har kommit hit och jag tänkte att det blir ju jätteroligt för Fia-Lotta att få lite sällskap. Det blev en HELT annat scenario än jag fantiserat ihop! Den nya honan kastade sig över stackars Fia-Lotta och rev tussar av hennes päls och stackars marsvinet Torkel som delar samma bur fick sig en omgång också. Nu har de varsin bur bredvid varandra, så gör jag ett nytt försök om ett tag.
Den nya honan tillbringade första natten i stallet i en innebur och när jag kom på morgonen hade vår belgiska jättehane slitit av taket på buren och flyttat in. Återstår att se om det blir småttingar snart! Hanen går helt fritt på stallbacken nu, så jag hoppas räven håller sig borta.
Jag har bytt MASSOR av stängsel på gården till parkstängsel, så nu var det väl fan om inte alla djur ska hålla sig på sin plats. Jag har även stängslat in hela stallbacken, så Sven-Ragnar kan gå fritt där på dagarna. Ulla har flyttat ut i sin hage och ligger och solar hela dagarna. Känns jätteskönt, när djuren kan vara ute så mycket som möjligt.
On någon vecka ska jag köra igång min verksamhet lite mer på allvar. Vill fixa lite mer först och vedhuggningen tog ju lite att tid också. Men jag är superladdad att köra igång, så ni är varmt välkomna! Har fått några uppdrag med mitt minizoo också. Lakris, som förövrigt är helt återställd, har lärt sig att dra en liten träskrinda med mina barn och det funkar jättebra, så det kanske hon får göra på nåt uppdrag.
Reportage från Dagbladet
Elsa 1 år
Söndagen den 17 april
Idag fyller vår minsting 1 år. Tänk vad fort det går! Vi skippade kalas idag och väntar till i påskhelgen i ställer. Det var tur också för hon har varit/är lite krasslig. Jag hoppas det blir nåt med öronen igen.
Idag var vi upp till Ånge kyrka med Jack, Penny och lilla Molly och hade åsneridning efter gudstjänsten. Om man bortser ifrån att det tog 40 minuter att övertala Jack att kliva in i transporten, så tyckte jag att det blev mycket lyckat. Jack skötte sig verkligen bra med tanke på att han inte varit på nåt liknande förut och jag tror att han gjorde mest succé. En man trodde att han var mamma till Penny! Tidningen var där och jag hoppas vi kommer med i morgon. Det vore väl jättebra reklam för mig!
På tisdag flyttar Molly och nu börjar det kännas ångestfyllt! Önskar jag inte vore så blödig!
Vad skönt det är med lite värme efter denna långa vinter! Till och med jag har slutat använda långkalsonger under ridbyxorna. Bara tjälen försvinner helt så ska jag köra igång med att byta lite stolpar och fixa beteshagar. Och så har vi två stora vedlass att ta itu med.
Idag fyller vår minsting 1 år. Tänk vad fort det går! Vi skippade kalas idag och väntar till i påskhelgen i ställer. Det var tur också för hon har varit/är lite krasslig. Jag hoppas det blir nåt med öronen igen.
Idag var vi upp till Ånge kyrka med Jack, Penny och lilla Molly och hade åsneridning efter gudstjänsten. Om man bortser ifrån att det tog 40 minuter att övertala Jack att kliva in i transporten, så tyckte jag att det blev mycket lyckat. Jack skötte sig verkligen bra med tanke på att han inte varit på nåt liknande förut och jag tror att han gjorde mest succé. En man trodde att han var mamma till Penny! Tidningen var där och jag hoppas vi kommer med i morgon. Det vore väl jättebra reklam för mig!
På tisdag flyttar Molly och nu börjar det kännas ångestfyllt! Önskar jag inte vore så blödig!
Vad skönt det är med lite värme efter denna långa vinter! Till och med jag har slutat använda långkalsonger under ridbyxorna. Bara tjälen försvinner helt så ska jag köra igång med att byta lite stolpar och fixa beteshagar. Och så har vi två stora vedlass att ta itu med.
Bää, bää svarta får
Onsdagen den 13 april
Efter att ha varit till min kära höförsäljare och där kärat ner mig i hans nya fårflock med en massa nyfödda lamm, så var jag ju bara tvungen att ta med mig några hem. Det blev en gammal ful tacka med klumpfot och horn, som bräker oavbrutet, och hennes två lamm! Skämt åsido, Gerd, som hon heter, är verkligen inte det finaste jag skådat, men hon är underbart snäll! Jag trodde ju i min sedvanliga enfald att Lakris skulle bli jätteglad åt att få lite kompisar av samma ras, men icke. Hon är mycket hellre i getternas sällskap!
Ellen har ju letat lite efter häst och slumpen föll sig så att en tjej jag känner utanför Ö-vik skulle sälja sin häst. Vi var dit i söndags och provred och vi blev alla mycket förtjusta i honom. Jättesnäll, trevlig och välutbildad! För att inte säga vad Ellen och Olina blev förtjusta i hennes gård. Jag har varit dit ett par gånger tidigare, men blir lika imponerad varje gång. Eget ridhus med cafeteria och hela baletten! Tror ni man är nåt avis? Inte alls! :)
Nu på söndag kommer jag att infinna mig på Ånge kyrka med några åsnor. Tanken var väl först att Penny skulle gå in i kyrkan, men jag kunde ju inte lova att hon skulle hålla sig ifrån att bajsa, så det ska bli lite aktiviteter utomhus efter gudstjänsten. Spännande!
Nu på tisdag flyttar lilla Molly till sina nya ägare och deras lilla åsna nere i Dalarna. Tror jag håller på att få lite ångest över det hela! Usch! Lika otäckt varje gång att skiljas från en av mina skyddslingar! Men jag tror hon får det superbra där.
I fredags hade jag bokat tid på ATG kliniken i Bergsåker för att kolla upp Stellans tänder. Grinden till storhästarnas hage är trasig och eftersom det fortfarande är en del tjäle så har jag inte kunnat laga den. Så nu måste man i princip öppna grinden med båda händerna och då brukar vi ju släppa våra vanligtvis snälla hästar medan vi öppnar och stänger. Just idag fick Stellmagg för sig att dra iväg och jag försökte genskjuta honom genom att springa runt en gammal skrotbil som står utanför hagen. Jag halkade i snön och satte mig med benet vikt under mig på en gammal fälg som låg gömd i snön och jag trodde faktiskt att benet gick av. Så djävulskt ont det gjorde! Men efter att jag tagit mig upp och sett att det gick att stå på benet, så blev det till att linka efter en låda hästgodis och hoppa runt på lägden och ömsomt hota och ömsomt locka. "Kom snälla Stellmagg så ska du få smaka" och " Kommer du inte hästjävel får du ha tandvärk för all tid framöver!". Till slut tog vi oss i alla fall till kliniken ( gallskrek varje gång jag skule trampa på kopplingen) och Stellmaggs tänder var verkligen i behov av behandling trots att det är mindre än två sen han var iväg sist. Och då måste han ner igen om sex veckor igen. Blir nog billigt! Mitt ben är i alla fall långt ifrån bra. Skiftar i många fina färger och är djävulskt ömt, men det blir nog bra av sig självt.
På söndag fyller lilla Elsa ett år! Otroligt, vad fort tiden har gått! Nu kan hon gå lite själv fast det är tryggast att hålla mamma eller pappa i handen. Jag brukar ha henne i en bärryggsäck, när jag är i stallet och grejar, men hon är så väldigt nyfiken, så hon försöker hänga över min ena axel för att se och det leder till att jag får så ont i ryggen och axlarna. Men annars är det ett bra sätt att ta med henne.
Efter att ha varit till min kära höförsäljare och där kärat ner mig i hans nya fårflock med en massa nyfödda lamm, så var jag ju bara tvungen att ta med mig några hem. Det blev en gammal ful tacka med klumpfot och horn, som bräker oavbrutet, och hennes två lamm! Skämt åsido, Gerd, som hon heter, är verkligen inte det finaste jag skådat, men hon är underbart snäll! Jag trodde ju i min sedvanliga enfald att Lakris skulle bli jätteglad åt att få lite kompisar av samma ras, men icke. Hon är mycket hellre i getternas sällskap!
Ellen har ju letat lite efter häst och slumpen föll sig så att en tjej jag känner utanför Ö-vik skulle sälja sin häst. Vi var dit i söndags och provred och vi blev alla mycket förtjusta i honom. Jättesnäll, trevlig och välutbildad! För att inte säga vad Ellen och Olina blev förtjusta i hennes gård. Jag har varit dit ett par gånger tidigare, men blir lika imponerad varje gång. Eget ridhus med cafeteria och hela baletten! Tror ni man är nåt avis? Inte alls! :)
Nu på söndag kommer jag att infinna mig på Ånge kyrka med några åsnor. Tanken var väl först att Penny skulle gå in i kyrkan, men jag kunde ju inte lova att hon skulle hålla sig ifrån att bajsa, så det ska bli lite aktiviteter utomhus efter gudstjänsten. Spännande!
Nu på tisdag flyttar lilla Molly till sina nya ägare och deras lilla åsna nere i Dalarna. Tror jag håller på att få lite ångest över det hela! Usch! Lika otäckt varje gång att skiljas från en av mina skyddslingar! Men jag tror hon får det superbra där.
I fredags hade jag bokat tid på ATG kliniken i Bergsåker för att kolla upp Stellans tänder. Grinden till storhästarnas hage är trasig och eftersom det fortfarande är en del tjäle så har jag inte kunnat laga den. Så nu måste man i princip öppna grinden med båda händerna och då brukar vi ju släppa våra vanligtvis snälla hästar medan vi öppnar och stänger. Just idag fick Stellmagg för sig att dra iväg och jag försökte genskjuta honom genom att springa runt en gammal skrotbil som står utanför hagen. Jag halkade i snön och satte mig med benet vikt under mig på en gammal fälg som låg gömd i snön och jag trodde faktiskt att benet gick av. Så djävulskt ont det gjorde! Men efter att jag tagit mig upp och sett att det gick att stå på benet, så blev det till att linka efter en låda hästgodis och hoppa runt på lägden och ömsomt hota och ömsomt locka. "Kom snälla Stellmagg så ska du få smaka" och " Kommer du inte hästjävel får du ha tandvärk för all tid framöver!". Till slut tog vi oss i alla fall till kliniken ( gallskrek varje gång jag skule trampa på kopplingen) och Stellmaggs tänder var verkligen i behov av behandling trots att det är mindre än två sen han var iväg sist. Och då måste han ner igen om sex veckor igen. Blir nog billigt! Mitt ben är i alla fall långt ifrån bra. Skiftar i många fina färger och är djävulskt ömt, men det blir nog bra av sig självt.
På söndag fyller lilla Elsa ett år! Otroligt, vad fort tiden har gått! Nu kan hon gå lite själv fast det är tryggast att hålla mamma eller pappa i handen. Jag brukar ha henne i en bärryggsäck, när jag är i stallet och grejar, men hon är så väldigt nyfiken, så hon försöker hänga över min ena axel för att se och det leder till att jag får så ont i ryggen och axlarna. Men annars är det ett bra sätt att ta med henne.
Åsnejakt!
Tisdagen den 5 april
Inledde min första dag som egen företagare med att jaga förrymda åsnor (och ponny) på E14! Strax före sex på måndag morgon ringde mamma och skrek att åsnorna sprang omkring på gården. Precis när jag stod i hallen och klev i stövlarna hörde jag hovklapper på vägen, men innan jag hann se var de tog vägen var de försvunna. Iförd underställ och med ett hundkoppel i näven kastade jag mig i bilen och körde byvägen mot Fränstahållet. Men jag insåg ganska snabbt att de inte sprungit ditåt och körde upp på E14. Snart såg jag ett gäng långöringar som i samlad tropp joggade fram längs mittlinjen. Jag körde ikapp dem, slet i handbromsen, hoppade ur och sprintade ikapp Penny och slängde hundkopplet runt hennes hals. Allt detta medan timmerbilar och skolbussar körde om oss. Jag var så jävla rädd att vi skulle bli överkörda! Molly och Hubbe följde snällt efter mig och Penny när vi vek av ner på grusvägen, men Jack och Daisy galopperade glatt utför Tirstabacken medan bilisterna körde slalom runt dem. Daisy fattade snabbt att vi försvunnit och kom efter, men Jack tappade bort oss och jag kunde se honom på avstånd då hann vände tillbaka mot Fränsta utan att hitta oss. Då var jag övertygad om att hans sista stund var kommen! Inte tordes jag gå tillbaka heller, eftersom jag var rädd att få ut de andra på stora vägen igen. Så jag gick ner med dem till hagen och släppte in dem. Dessutom var jag tvungen att laga grinden innan jag sprang efter Jack. Men till mina stora glädje kom han och mötte mig ovanför hagen! Vilken lättnad!
Sen blev vi nerringda av folk som sett åsnorna och hade sökt reda på mitt telefonnummer. I radio varnade de för lösspringande åsnor i Tirsta. To.m Dagbladet ringde, så vi fick en notis i tidningen idag. All publicitet är bra publicitet!
Jag har varit till Bollnäs till min väninna Anna och hämtat hem en häst (till!), som Olina ska ha. Ett varmblod som vi redan skrämt halvt ihjäl med getter och lösspringande grisar! Lätt att glömma bort att inte alla djur är så härdade som mina! Nåja, nu har han vant sig även om han spärrar upp ögonen så vitögat syns! Han gick i åsnehagen först, men då han snabbt visade sig vara matelak och jagade såväl åsnor som lilla Hubbe långt ut i djupsnön då det vankades hö, släppte jag över honom till storhästhagen och där blev det annat ljud i skällan. Gammelstoet gav honom en omgång först och sen fick han sig en lektion i hyfs av Stellan, så nu är han mycket beskedlig. Ridmässigt har han dock skött sig mycket bra.
Mork är mycket bättre i sin fång och är ute på promenader varje dag och har gått lite med åsnorna och Hubbe.
Lakris är också mycket bättre och kan sparka bakut igen och to.m stå på bakbenen mot boxdörren. Jätteroligt!
Jag och barnen har varit jättesjuka i nån stygg influensa och jag fick 40 i feber förra helgen. Först nu som orken kommit tillbaka. Stackars Elsa går på penicillin då hon fick öroninflammation, så hennes trumhinna värkte sönder. Stackars liten! Men nu är hon piggelin igen. Känns som att förkylningar och magsjuka härjat i familjen hela vintern!
Inledde min första dag som egen företagare med att jaga förrymda åsnor (och ponny) på E14! Strax före sex på måndag morgon ringde mamma och skrek att åsnorna sprang omkring på gården. Precis när jag stod i hallen och klev i stövlarna hörde jag hovklapper på vägen, men innan jag hann se var de tog vägen var de försvunna. Iförd underställ och med ett hundkoppel i näven kastade jag mig i bilen och körde byvägen mot Fränstahållet. Men jag insåg ganska snabbt att de inte sprungit ditåt och körde upp på E14. Snart såg jag ett gäng långöringar som i samlad tropp joggade fram längs mittlinjen. Jag körde ikapp dem, slet i handbromsen, hoppade ur och sprintade ikapp Penny och slängde hundkopplet runt hennes hals. Allt detta medan timmerbilar och skolbussar körde om oss. Jag var så jävla rädd att vi skulle bli överkörda! Molly och Hubbe följde snällt efter mig och Penny när vi vek av ner på grusvägen, men Jack och Daisy galopperade glatt utför Tirstabacken medan bilisterna körde slalom runt dem. Daisy fattade snabbt att vi försvunnit och kom efter, men Jack tappade bort oss och jag kunde se honom på avstånd då hann vände tillbaka mot Fränsta utan att hitta oss. Då var jag övertygad om att hans sista stund var kommen! Inte tordes jag gå tillbaka heller, eftersom jag var rädd att få ut de andra på stora vägen igen. Så jag gick ner med dem till hagen och släppte in dem. Dessutom var jag tvungen att laga grinden innan jag sprang efter Jack. Men till mina stora glädje kom han och mötte mig ovanför hagen! Vilken lättnad!
Sen blev vi nerringda av folk som sett åsnorna och hade sökt reda på mitt telefonnummer. I radio varnade de för lösspringande åsnor i Tirsta. To.m Dagbladet ringde, så vi fick en notis i tidningen idag. All publicitet är bra publicitet!
Jag har varit till Bollnäs till min väninna Anna och hämtat hem en häst (till!), som Olina ska ha. Ett varmblod som vi redan skrämt halvt ihjäl med getter och lösspringande grisar! Lätt att glömma bort att inte alla djur är så härdade som mina! Nåja, nu har han vant sig även om han spärrar upp ögonen så vitögat syns! Han gick i åsnehagen först, men då han snabbt visade sig vara matelak och jagade såväl åsnor som lilla Hubbe långt ut i djupsnön då det vankades hö, släppte jag över honom till storhästhagen och där blev det annat ljud i skällan. Gammelstoet gav honom en omgång först och sen fick han sig en lektion i hyfs av Stellan, så nu är han mycket beskedlig. Ridmässigt har han dock skött sig mycket bra.
Mork är mycket bättre i sin fång och är ute på promenader varje dag och har gått lite med åsnorna och Hubbe.
Lakris är också mycket bättre och kan sparka bakut igen och to.m stå på bakbenen mot boxdörren. Jätteroligt!
Jag och barnen har varit jättesjuka i nån stygg influensa och jag fick 40 i feber förra helgen. Först nu som orken kommit tillbaka. Stackars Elsa går på penicillin då hon fick öroninflammation, så hennes trumhinna värkte sönder. Stackars liten! Men nu är hon piggelin igen. Känns som att förkylningar och magsjuka härjat i familjen hela vintern!
Holiday Club (igen)
Onsdagen den 23 mars
Strax före helgen hittade jag billiga restplatser på Holiday Club I Åre och blev sugen på att fara.Efter att ha frågat halva släkten, inklusive Robert, om de ville följa med mig och ingen nappat, så övervägde jag att fara själv med barnen. Men så fick Olina och Ellen för sig att de ville följa med och vi stack iväg på söndagförmiddag.
Elsa har plötsligt blivit väldigt mammig, så det var inte lätt att lämna över henne till någon av tjejerna för att kunna göra nånting på egen hand. Men på måndag då hon sov lunch stack jag faktiskt ner och lade mig i solariet en kvart. Sist jag solade solarium gick jag nog på gymnasiet!
Vi hade i alla fall det lugnt och mysigt och var i vanlig ordning inte utanför dörrarna förrän vi skulle åka hem. Pizzan fick vi levererad upp till hotellrummet! Sista dagen så checkade vi ut, men stannade kvar för att Astrid skulle få bada. Dock så var hon konstigt nog nöjd efter bara någon timme och hon sov hela vägen hem. Men idag så fick jag förklaringen då jag fick hämta hem henne från dagis efter bara en timme, eftersom hon fått hög feber. Tur att hon inte blev så dålig, när vi var i Åre!
Måste säga att Arbetsförmedlingens kvarnar mal långsamt! När jag gick Starta eget utbildningen i vintras, så sades det att hela processen med att söka Starta eget-bidrag och träffa konsulten från EGT skulle ta 2-3 veckor.Vilket skämt! Jag är uppe i alla gånger fem veckor nu och har efter visst tjat fått tid nu på fredag. Herregud, det är ju tänkt att jag ska börja jobba om mindre än två veckor! Min chef vill ju veta (och jag med!). Jag hoppas allt går bra nu för jag är så taggad att sätta igång! Vilken jävla besvikelse om jag inte skulle få det!
Plogade ridbanan i lördags. Jäklar, vad mycket snö! Nu är det tre meters vallar runt hela banan och jag undrar hur lång tid det tar innan det tinat bort. I alla fall så hann jag med att rida lite Stellan där, när jag var klar. Vilken fin häst jag har! Önskar att jag hade tid att träna RIKTIGT. I bästa fall blir det nån gång då och då, så det blir ju aldrig nån vettig träning, eftersom han inte har varken kondis eller muskler. Inte jag heller för den delen! Olina och jag har lovat varandra att göra lite sit ups och armhävningar varje dag och jag har fan träningsvärk. Vilket bedrövligt skick man är i!
Strax före helgen hittade jag billiga restplatser på Holiday Club I Åre och blev sugen på att fara.Efter att ha frågat halva släkten, inklusive Robert, om de ville följa med mig och ingen nappat, så övervägde jag att fara själv med barnen. Men så fick Olina och Ellen för sig att de ville följa med och vi stack iväg på söndagförmiddag.
Elsa har plötsligt blivit väldigt mammig, så det var inte lätt att lämna över henne till någon av tjejerna för att kunna göra nånting på egen hand. Men på måndag då hon sov lunch stack jag faktiskt ner och lade mig i solariet en kvart. Sist jag solade solarium gick jag nog på gymnasiet!
Vi hade i alla fall det lugnt och mysigt och var i vanlig ordning inte utanför dörrarna förrän vi skulle åka hem. Pizzan fick vi levererad upp till hotellrummet! Sista dagen så checkade vi ut, men stannade kvar för att Astrid skulle få bada. Dock så var hon konstigt nog nöjd efter bara någon timme och hon sov hela vägen hem. Men idag så fick jag förklaringen då jag fick hämta hem henne från dagis efter bara en timme, eftersom hon fått hög feber. Tur att hon inte blev så dålig, när vi var i Åre!
Måste säga att Arbetsförmedlingens kvarnar mal långsamt! När jag gick Starta eget utbildningen i vintras, så sades det att hela processen med att söka Starta eget-bidrag och träffa konsulten från EGT skulle ta 2-3 veckor.Vilket skämt! Jag är uppe i alla gånger fem veckor nu och har efter visst tjat fått tid nu på fredag. Herregud, det är ju tänkt att jag ska börja jobba om mindre än två veckor! Min chef vill ju veta (och jag med!). Jag hoppas allt går bra nu för jag är så taggad att sätta igång! Vilken jävla besvikelse om jag inte skulle få det!
Plogade ridbanan i lördags. Jäklar, vad mycket snö! Nu är det tre meters vallar runt hela banan och jag undrar hur lång tid det tar innan det tinat bort. I alla fall så hann jag med att rida lite Stellan där, när jag var klar. Vilken fin häst jag har! Önskar att jag hade tid att träna RIKTIGT. I bästa fall blir det nån gång då och då, så det blir ju aldrig nån vettig träning, eftersom han inte har varken kondis eller muskler. Inte jag heller för den delen! Olina och jag har lovat varandra att göra lite sit ups och armhävningar varje dag och jag har fan träningsvärk. Vilket bedrövligt skick man är i!
Ljusare dagar
Onsdagen den 16 mars
Jag blir så jäkla glad av att dagsljuset blir längre och längre för varje dag som går! Och bättre ska det bli! Känns som att man får ut mer av dagarna. Förut fick jag ångest redan vid tolvsnåret då jag kände det som att det nästan var kväll. Å andra sidan så är det bara tre månader tills det vänder igen! Hemska tanke!
Lakris blir piggare och piggare och pucklar åter på getterna, när de blir för sturska. dock kan hon snubbla om hon galopperar iväg alltför fort, men jag hoppas det blir bättre. Min "åsnepolare" i Ljusdal ska arrangera "Djuren dag" på Bommars hembygdsgård i Letsbo den 10 juli och jag har lovat att komma med alla djur jag får med mig. Vi är ju vana att ha får och grisar i bagaget och kaniner och marsvin i famnen, så det ska väl gå på nåt vis. Framför allt vill hon ju att vi ska visa upp åsnorna och ha lite tävlingar med dem. Hennes sto lär väl som vanligt vinna allt! Gäller att hårdträna Daisy och Jack! Sen måste vi lära getterna lite tricks och kanske lite agility. Hon vill även att jag ska ta med mig mina riddarspelskollegor och ha en liten uppvisning, men för mig blir det svårt att få med Stellmagg. Kanske får ta Jack i stället! HAHAHA! Det vore slutet för min verksamhet (och mitt liv)!! Alla som har sett Jack använda trav och galopp vet vad jag talar om. Ser framför mig hur vi spetsar oss på svärdet efter att ha gått omkull!
Idag träffade jag mannen från ALMI angående min "innovation" till hästtäcken. Vet inte om jag blev så mycket klokare men han skulle kolla upp en del grejor åt mig och tala med lite kollegor. Hoppas det leder nånstans. Det svåra är ju att utveckla min idé då jag i princip inte får tala med folk pga sekretess. Nåja, den som lever får se!
Jag blir så jäkla glad av att dagsljuset blir längre och längre för varje dag som går! Och bättre ska det bli! Känns som att man får ut mer av dagarna. Förut fick jag ångest redan vid tolvsnåret då jag kände det som att det nästan var kväll. Å andra sidan så är det bara tre månader tills det vänder igen! Hemska tanke!
Lakris blir piggare och piggare och pucklar åter på getterna, när de blir för sturska. dock kan hon snubbla om hon galopperar iväg alltför fort, men jag hoppas det blir bättre. Min "åsnepolare" i Ljusdal ska arrangera "Djuren dag" på Bommars hembygdsgård i Letsbo den 10 juli och jag har lovat att komma med alla djur jag får med mig. Vi är ju vana att ha får och grisar i bagaget och kaniner och marsvin i famnen, så det ska väl gå på nåt vis. Framför allt vill hon ju att vi ska visa upp åsnorna och ha lite tävlingar med dem. Hennes sto lär väl som vanligt vinna allt! Gäller att hårdträna Daisy och Jack! Sen måste vi lära getterna lite tricks och kanske lite agility. Hon vill även att jag ska ta med mig mina riddarspelskollegor och ha en liten uppvisning, men för mig blir det svårt att få med Stellmagg. Kanske får ta Jack i stället! HAHAHA! Det vore slutet för min verksamhet (och mitt liv)!! Alla som har sett Jack använda trav och galopp vet vad jag talar om. Ser framför mig hur vi spetsar oss på svärdet efter att ha gått omkull!
Idag träffade jag mannen från ALMI angående min "innovation" till hästtäcken. Vet inte om jag blev så mycket klokare men han skulle kolla upp en del grejor åt mig och tala med lite kollegor. Hoppas det leder nånstans. Det svåra är ju att utveckla min idé då jag i princip inte får tala med folk pga sekretess. Nåja, den som lever får se!
Supernaturalpremiär
Söndagen den 13 mars
Vi har tillbringat större delen av dagen på Torpsjön med mina systrar och deras familjer plus min bror. Vi fick tyvärr inte lika bra väder som igår, men vi lade beslag på vindskyddet vid Viknäset, så vi höll elden igång och kunde sitta lite i lä. Väl hemkommen sov Astrid och jag i över två timmar, så hon lär nog vara uppe ett tag i kväll! Dumt nog la vi oss oduschade så nu stinker det rök av sängkläderna.
Igår kom jag ut på en minitur på Stellmagg. Jag har ju inte provat Stocksaddlen jag köpte på tradera eftersom det inte följde med nån sadelgjord, men så insåg jag att jag kunde prova med gjorden från Astrids rosa stockksaddle. Jag måste säga att jag blev glatt överraskad! Den var faktiskt riktigt skön och låg bra på Stellmagg. Tror att den blir bra på riddarspelen i och med att det är rejäla knästöd. Synd bara att den är brun, det skulle ha varit mycket snyggare med en svart till vår svarta riddarklädsel och det läckra tränset jag köpte ifjol.
Mork är aningen bättre, men fången verkar ha tagit hårt på honom. Hubbe har varit sällskap åt honom i ett par dagar, men idag fick han nog och rymde ur sjukhagen, så han går med åsnorna igen. Ia som var Morks sällskap tidigare i veckan ledsnade även hon och drog till sina hästpolare i nedre hagen härom dagen.
På onsdag får jag besök av en konsult från ALMI som ska prata med mig om min hästtäckesuppfinning. Återstår att se om han tycker det verkar intressant!
I fredagsnatt var det säsongspremiär för Supernatural. Det var dubbelavsnitt och det första började 00.15. Här har man gått och längtat i månader, men tror ni jag höll mig vaken!? Herregud! Det är som en förbannelse av nåt slag! Tack och lov så hade programmerat inspelning och kunde se i går i stället.
I morgon fyller pappa 76 år. Grattis!
Starta eget!
Onsdagen den 9 mars
Idag träffade jag Starta egetkonsulten och hon sa ja till min affärsidé!!! Det är ju AF som har det slutgiltiga beslutet om Starta eget bidraget, men de brukar gå på konsultens linje. Om allt går enligt planen, så påbörjar jag min tjänstledighet i april och får under ett halvår Starta eget bidrag för att få igång min verksamhet. Jag är både stel av fasa inför att börja, men även ivrig att få sätta igång! Tanken är att utvidga min medryttarverksamhet, hyra ut box- och utedriftsplatser, sälja spån, ha ponny/åsneridning och minzoo och ta emot gårdsbesök mm. Håll nu tummarna för att min affärsidé fungerar! Det värsta som kan hända är väl att jag får gå tillbaka till jobbet igen!
Ni som är intresserade av medryttarhäst eller stallplats är välkomna att höra av er!
Elins russ har fått fång och mår verkligen inte bra! Ann-Sofie Winkler (Winklers hovvård) har varit hit och verkat honom och nu går han på Metacam. Hoppas innerligt att han blir piggare snart!
Lakris mår i alla fall bättre! Tydligen hade hon E-vitaminbrist och nu när hon fått E-vitamin ett tag så är hon mycket bättre i benen. Inte riktigt återställd, men nu är hon bara som om hon vore lite trött, snubblar inte eller släpar benen. Hoppas hon blir som förut!
Ellen och Olina provkörde getterna i par med hundpulka igår och det gick skapligt. Måste sy om selarna lite bara!
Lånade några bilder på Daisy från Olinas fotoblogg:
Idag träffade jag Starta egetkonsulten och hon sa ja till min affärsidé!!! Det är ju AF som har det slutgiltiga beslutet om Starta eget bidraget, men de brukar gå på konsultens linje. Om allt går enligt planen, så påbörjar jag min tjänstledighet i april och får under ett halvår Starta eget bidrag för att få igång min verksamhet. Jag är både stel av fasa inför att börja, men även ivrig att få sätta igång! Tanken är att utvidga min medryttarverksamhet, hyra ut box- och utedriftsplatser, sälja spån, ha ponny/åsneridning och minzoo och ta emot gårdsbesök mm. Håll nu tummarna för att min affärsidé fungerar! Det värsta som kan hända är väl att jag får gå tillbaka till jobbet igen!
Ni som är intresserade av medryttarhäst eller stallplats är välkomna att höra av er!
Elins russ har fått fång och mår verkligen inte bra! Ann-Sofie Winkler (Winklers hovvård) har varit hit och verkat honom och nu går han på Metacam. Hoppas innerligt att han blir piggare snart!
Lakris mår i alla fall bättre! Tydligen hade hon E-vitaminbrist och nu när hon fått E-vitamin ett tag så är hon mycket bättre i benen. Inte riktigt återställd, men nu är hon bara som om hon vore lite trött, snubblar inte eller släpar benen. Hoppas hon blir som förut!
Ellen och Olina provkörde getterna i par med hundpulka igår och det gick skapligt. Måste sy om selarna lite bara!
Lånade några bilder på Daisy från Olinas fotoblogg:
Lakris är dålig
Måndagen den 28 februari
Vårt lilla får Lakris har blivit sjuk på något vis och jag är mycket bekymrad. Hon beter sig som att hon skulle ha fått en stroke eller liknande. Hon äter och dricker som vanligt, men har problem med bakbenen. Hon vinglar och tar snedsteg när hon rör sig utanför boxen. "Framtill" är hon helt som vanligt medan hennes bakdel inte följer med. Jag blev misstänksam när hon inte längre ställde sig på bakbenen för att titta över boxkanten, när jag kom in till stallet. Jag hoppas att det är nåt som blir bättre, men hittills har jag tyvärr inte sett några förbättringar. Hon har ju dessutom ganska många år på nacken. Våra pulkaträningarna har gått jättebra hittills och hon har ju skött sig otroligt bra. Håll tummarna att hon blir bra!
Afrodite har vilat mest hela vintern, eftersom hon hade nåt knas med ett bakben i höstas, som inte ville ge med sig. Idag var Olina ute med henne en sväng och hon verkade bra. Det vore fantastiskt om de kom ut på tävlingsbanorna igen. Det var ju tänkt att de skulle debutera i LB i fjol, men då kom tyvärr det här med Afrodites ben ivägen.
Jag kom ÄNTLIGEN ut på en normal ridtur med Stellmagg igår. Kan inte ens gissa när jag senast red! Han var otroligt pigg och gjorde rivare när vi blev omkörda av bilar. Han som är hur trafiksäker som helst annars. Hur som helst var det MAKALÖST att få sticka iväg och ägna en stund åt sig själv och hästen. Fantastiskt! Tycker mest att jag mockat, skottat snö, burit vatten, fixat spån och annat "tråk" hela vintern. Resten av helgen har jag använt till att storstäda ligghallarna och skottat taket på en av dem. Fan vad mycket snö som har kommit egentligen!
Vi i familjen är frånsett lite normalt vintersnoriga näsor pigga och glada. Skönt efter förra helgens vedermödor! De här senaste dagarna har varit gudomliga med värme och sol. Underbart för såväl folk som fä. Mer av det!
Vårt lilla får Lakris har blivit sjuk på något vis och jag är mycket bekymrad. Hon beter sig som att hon skulle ha fått en stroke eller liknande. Hon äter och dricker som vanligt, men har problem med bakbenen. Hon vinglar och tar snedsteg när hon rör sig utanför boxen. "Framtill" är hon helt som vanligt medan hennes bakdel inte följer med. Jag blev misstänksam när hon inte längre ställde sig på bakbenen för att titta över boxkanten, när jag kom in till stallet. Jag hoppas att det är nåt som blir bättre, men hittills har jag tyvärr inte sett några förbättringar. Hon har ju dessutom ganska många år på nacken. Våra pulkaträningarna har gått jättebra hittills och hon har ju skött sig otroligt bra. Håll tummarna att hon blir bra!
Afrodite har vilat mest hela vintern, eftersom hon hade nåt knas med ett bakben i höstas, som inte ville ge med sig. Idag var Olina ute med henne en sväng och hon verkade bra. Det vore fantastiskt om de kom ut på tävlingsbanorna igen. Det var ju tänkt att de skulle debutera i LB i fjol, men då kom tyvärr det här med Afrodites ben ivägen.
Jag kom ÄNTLIGEN ut på en normal ridtur med Stellmagg igår. Kan inte ens gissa när jag senast red! Han var otroligt pigg och gjorde rivare när vi blev omkörda av bilar. Han som är hur trafiksäker som helst annars. Hur som helst var det MAKALÖST att få sticka iväg och ägna en stund åt sig själv och hästen. Fantastiskt! Tycker mest att jag mockat, skottat snö, burit vatten, fixat spån och annat "tråk" hela vintern. Resten av helgen har jag använt till att storstäda ligghallarna och skottat taket på en av dem. Fan vad mycket snö som har kommit egentligen!
Vi i familjen är frånsett lite normalt vintersnoriga näsor pigga och glada. Skönt efter förra helgens vedermödor! De här senaste dagarna har varit gudomliga med värme och sol. Underbart för såväl folk som fä. Mer av det!
Sjuka
Måndagen den 21 februari
Herregud, så sjuk jag har varit i helgen! I fredags låg jag helt utslagen med 40 graders feber och jag är ännu inte feberfri, men fan så mycket bättre i alla fall. Jag brukar med lite viljestyrka kunna ta mig ut till stallet, men den här gången har jag fått be om hjälp i flera dagar. Jag brukar bli påverkad redan vid låg feber, men när den steg till 40 då blev jag som en lallande idiot och hade rena hallucinationerna. Dock har jag lyckats ta mig ut varje morgon för att släppa ut åsnorna och ge vatten. Resten har jag överlåtit åt andra. Nu har tyvärr lilla Elsa blivit jätteeländig i magsjuka och min stackars mor har tillbringat senaste dygnet på toaletten. Elsa har ju redan varit febersjuk åtskilliga dagar och hann knappt bli frisk från det innan hon blev sjuk nu. Hur sjuk jag än har varit så skulle jag mer än gärna ta hennes magsjuka också. Fy, vad det är synd om de här riktigt små när de blir sjuka! Nu hoppas jag vi allihop blir piggelin och slipper det här eländet! Trött är jag så jag skulle kunna sova i ett helt dygn om jag fick. Tillbringade halva natten med att torka spya och byta skitblöjor, tvätta sängkläder och koka nappflaskor. Dessutom hade jag sovit ner Elsa i barnvagnen i går kväll (big mistake!) så jag fick ta lös allt som gick och tvätta upp. Nu sover hon ganska lugnt i alla fall och jag ska försöka göra detsamma!
God natt!
Herregud, så sjuk jag har varit i helgen! I fredags låg jag helt utslagen med 40 graders feber och jag är ännu inte feberfri, men fan så mycket bättre i alla fall. Jag brukar med lite viljestyrka kunna ta mig ut till stallet, men den här gången har jag fått be om hjälp i flera dagar. Jag brukar bli påverkad redan vid låg feber, men när den steg till 40 då blev jag som en lallande idiot och hade rena hallucinationerna. Dock har jag lyckats ta mig ut varje morgon för att släppa ut åsnorna och ge vatten. Resten har jag överlåtit åt andra. Nu har tyvärr lilla Elsa blivit jätteeländig i magsjuka och min stackars mor har tillbringat senaste dygnet på toaletten. Elsa har ju redan varit febersjuk åtskilliga dagar och hann knappt bli frisk från det innan hon blev sjuk nu. Hur sjuk jag än har varit så skulle jag mer än gärna ta hennes magsjuka också. Fy, vad det är synd om de här riktigt små när de blir sjuka! Nu hoppas jag vi allihop blir piggelin och slipper det här eländet! Trött är jag så jag skulle kunna sova i ett helt dygn om jag fick. Tillbringade halva natten med att torka spya och byta skitblöjor, tvätta sängkläder och koka nappflaskor. Dessutom hade jag sovit ner Elsa i barnvagnen i går kväll (big mistake!) så jag fick ta lös allt som gick och tvätta upp. Nu sover hon ganska lugnt i alla fall och jag ska försöka göra detsamma!
God natt!
21 år
Tisdagen den 15 februari
Ni måste väl tro att jag har slutat blogga! Oj, vad det är svårt att få tid till att sätta sig i lugn och ro och skriva. Jag har ju vanligtvis så mycket jag vill säga, så då blir det liksom inte av alls om jag vet att jag bara har en liten stund på mig. Då blir det mest att jag klämmer fram några rader på Facebook.
Får väl börja med att gnälla på snön! Nu räcker det väl ändå! Känns som att vi vissa dagar inte gör annat än skottar snö. Tack och lov för vår nya traktor säger jag bara! Hur klarar sig folk som inte har tillgång till en traktor? Jag vill då aldrig vara utan.
I lördags hade jag hyrt bord på Glacialen i Fränsta och försäljningen gick väl så där. Elin hade med sig lite luffarslöjd och hon sålde otroligt bra. Sånt är tydligen väldigt populärt! Tennarmband är lite lurigare. De som provade hade antingen för tjocka handleder eller så önskade de sig en annan färg. Det går ju liksom inte att göra hur många smycken som helst i alla färgen och mönster! Sålde lite rullrån också. Kallt var det i alla fall! Jag hade klätt på mig hur mycket som helst, men man blir så djävulskt kall av att bara stå rätt upp och ned!
Jag fick i veckan som var äntligen tag på en (egentligen två) hundpulka till Lakris och i söndags testade jag för första gången. Sele gjorde jag genom att sy två "dragringar" på en sele som jag fick med pulkorna. Lakris drog som om hon hade gjort det hur mycket som helst och jag lastade ungefär 20 kilo till att börja med. Hon måste ju få vänja sig först innan man lastar nåt tyngre. I går investerade jag i två mindre selar på Hööks som är tänkt ska bli parselar till getterna. Har inte sytt om dem än, men jag har provat dem och de satt jättebra.
Jag har köpt en jättefin fyrhjulsvagn, som har dubbla uppsättningar skaklar till både liten och stor häst. När jag såg annonsen på Blocket trodde jag att det var ett skämt eftersom priset var så lågt, men det var det inte och nu är den min! Jag har provkört den en gång hittills med Stellmagg och jag fick för mig att skaklarna var alldeles för korta, så jag var nästintill lamslagen av skräck och såg framför mig hur han skulle skena iväg om det tog i. Men det gick galant att trava också. Ska provköra den med någon av de mindre också. Den är väldigt lätt och smidig och har riktigt bra sittplatser.
Den första februari firade jag och Robert vår 21 årsdag. Eller firade, vi gjorde väl inget särskilt egentligen. Vi hade ju precis varit på en fin weekend i Åre. Tänk va! 21 år, låter galet länge!
Astrid längtar i alla fall tillbaka till Åre. Varenda dag frågar hon om vi ska åka på semester. Hon ger mig mynt som hon hittar och frågar om det räcker till semester. Stackarn, hon skulle bara veta vad en helg i Åre kostar! Önskar att jag hade råd att åka med henne dit igen snart!
Ni måste väl tro att jag har slutat blogga! Oj, vad det är svårt att få tid till att sätta sig i lugn och ro och skriva. Jag har ju vanligtvis så mycket jag vill säga, så då blir det liksom inte av alls om jag vet att jag bara har en liten stund på mig. Då blir det mest att jag klämmer fram några rader på Facebook.
Får väl börja med att gnälla på snön! Nu räcker det väl ändå! Känns som att vi vissa dagar inte gör annat än skottar snö. Tack och lov för vår nya traktor säger jag bara! Hur klarar sig folk som inte har tillgång till en traktor? Jag vill då aldrig vara utan.
I lördags hade jag hyrt bord på Glacialen i Fränsta och försäljningen gick väl så där. Elin hade med sig lite luffarslöjd och hon sålde otroligt bra. Sånt är tydligen väldigt populärt! Tennarmband är lite lurigare. De som provade hade antingen för tjocka handleder eller så önskade de sig en annan färg. Det går ju liksom inte att göra hur många smycken som helst i alla färgen och mönster! Sålde lite rullrån också. Kallt var det i alla fall! Jag hade klätt på mig hur mycket som helst, men man blir så djävulskt kall av att bara stå rätt upp och ned!
Jag fick i veckan som var äntligen tag på en (egentligen två) hundpulka till Lakris och i söndags testade jag för första gången. Sele gjorde jag genom att sy två "dragringar" på en sele som jag fick med pulkorna. Lakris drog som om hon hade gjort det hur mycket som helst och jag lastade ungefär 20 kilo till att börja med. Hon måste ju få vänja sig först innan man lastar nåt tyngre. I går investerade jag i två mindre selar på Hööks som är tänkt ska bli parselar till getterna. Har inte sytt om dem än, men jag har provat dem och de satt jättebra.
Jag har köpt en jättefin fyrhjulsvagn, som har dubbla uppsättningar skaklar till både liten och stor häst. När jag såg annonsen på Blocket trodde jag att det var ett skämt eftersom priset var så lågt, men det var det inte och nu är den min! Jag har provkört den en gång hittills med Stellmagg och jag fick för mig att skaklarna var alldeles för korta, så jag var nästintill lamslagen av skräck och såg framför mig hur han skulle skena iväg om det tog i. Men det gick galant att trava också. Ska provköra den med någon av de mindre också. Den är väldigt lätt och smidig och har riktigt bra sittplatser.
Den första februari firade jag och Robert vår 21 årsdag. Eller firade, vi gjorde väl inget särskilt egentligen. Vi hade ju precis varit på en fin weekend i Åre. Tänk va! 21 år, låter galet länge!
Astrid längtar i alla fall tillbaka till Åre. Varenda dag frågar hon om vi ska åka på semester. Hon ger mig mynt som hon hittar och frågar om det räcker till semester. Stackarn, hon skulle bara veta vad en helg i Åre kostar! Önskar att jag hade råd att åka med henne dit igen snart!
Semester!
Måndagen den 31 januari
Jaha, då var man hemma igen efter en helg på Holiday Club i Åre! Såna här gånger går tiden alldeles för fort! Jag kan då i alla fall rekommendera Holiday Club till alla barnfamiljer. Vi gick in på hotellet på fredag eftermiddag och kom inte ut förrän vi åkte hem på söndag eftermiddag! Du kan gå över till gallerian bredvid genom en gång över järnvägen och du behöver inga utekläder eller liknande överhuvudtaget. Underbart! Extra mycket värt den här helgen eftersom det var full snöstorm i Åre. Synd för de stackare som åkt upp för att åka skidor, men vi märkte aldrig av det. Vi beställde t.o.m hemkörning av pizza ner till hotellet och de kom till och med ända upp till rummet om man ville det. Lyxigt värre!
Astrid har verkligen fått sitt lystmäte vad gäller att bada och åka rutschkana. Jag blev förstås tvingad att åka den stora rutschkanan med henne, eftersom hon bara ville åka med mig. Sen utmärkte hon sig genom att släppa århundradets rökare i omklädningsrummet och skrika till syrran " Lena, vilken jävla brakskit!" varpå alla glodde på henne och trodde att det var hon som var skyldig.
Jag är då absolut botad från eventuella tveksamheter av att visa mig naken. Det är då minst ett tjugotal män i varierande ålder som sett mig helnäck i omklädningsrummet! Det är ju fan omöjligt att försöka vara pryd med en hel flock ungar som ska in och ut i dusch och omklädningsrum och då dessutom komma ihåg en handduk åt sig själv. Lena var dock strået vassare och hamnade i herrarnas dusch!
På fredagen överlämnade jag såväl hela farmen som mitt hus i Ellen och Olinas vård och de hade verkligen skött sig. De hade utöver all vanlig skötsel storstädat stallet och den stora stallgången, så jag hade knappt nåt att göra idag. Tror jag måste åka iväg lite oftare!
Bortkastade pengar
Torsdagen den 20 januari
Jaha, så har det helt plötsligt gått lång tid sen jag skrev nåt sist! Egentligen är väl det ett sundhetstecken att man har lite vettigare grejer att göra än att sitta här framför datorn. Fast jag ÄLSKAR ju att skriva också och fantiserar ibland om att ha ett jobb där jag fick skriva en massa nonsens. För fan, vissa gör ju grova pengar på att skriva om lösögonfransar och vilka skor man måste ha! Och DET är bortkastat i det här hemmet kan jag säga! Dagarna före jul var jag till Sundsvall och klippte mitt långa hår ungefär 2 decimeter och kostade till och med på mig en professionell ögonbrynsplockning på Make Up Store. Väl hemkommen gick jag och kastade mig håret framför sambon och gymnastiserade med mina välansade bryn och förväntade mig en uppskattande kommentar. Jo tjena, efter ett och halvt dygn av väntande gav jag upp och gick på riktigt offensiv och frågade rakt ut vad han tyckte om min nya frisyr. "Vadå, har du klippt dig eller?" Fattar ni hur jag har det?! Nu får det växa vilt på ALLA håll! ;) Här ska jävlar inte kastas bort en massa pengar på såna onödigheter, när jag kan ropa in en ny sadel på Tradera.
Nästa helg drar vi till Åre och Holiday Club med Lena, Elin, Daniel och Linnea. Då ska det badas och slappas för hela slanten ! Men vi har haft obeskrivliga besvär med bokningen måste jag säga. Rum har blivit avbokade fast vi inte bokat av och det blev dyrare än vi först trott. Men men, nu ska det vara kirrat, så på fredag morgon sätter vi kurs mot Åre. Ellen och Olina får det otacksamma jobbet att sköta om Farmen när jag är borta, så för deras skull hoppas jag att det blir bra väder.
Elsa växer så det knakar och flyger fram över golven i sin gåstol. Nu går det minsann inte att lämna saker framme hur som helst. När övriga familjen drar till Åre ska hon bo hos min syster Ulla som är högravid och är räknad till att föda i mitten på februari. Hoppas hon kniper till vi kommer hem från Åre!
Jag har ju gnällt hos Lions om varför de tagit bort traditionen med hästkortege på julskyltningen i Fränsta och jag har faktiskt lyckats återinföra det. Men inget gott som inte har nåt ont med sig! Jag blev ansvarig! Kul! Nåja, nu har ni lång tid på er att anmäla era kusar till mig.
Jaha, så har det helt plötsligt gått lång tid sen jag skrev nåt sist! Egentligen är väl det ett sundhetstecken att man har lite vettigare grejer att göra än att sitta här framför datorn. Fast jag ÄLSKAR ju att skriva också och fantiserar ibland om att ha ett jobb där jag fick skriva en massa nonsens. För fan, vissa gör ju grova pengar på att skriva om lösögonfransar och vilka skor man måste ha! Och DET är bortkastat i det här hemmet kan jag säga! Dagarna före jul var jag till Sundsvall och klippte mitt långa hår ungefär 2 decimeter och kostade till och med på mig en professionell ögonbrynsplockning på Make Up Store. Väl hemkommen gick jag och kastade mig håret framför sambon och gymnastiserade med mina välansade bryn och förväntade mig en uppskattande kommentar. Jo tjena, efter ett och halvt dygn av väntande gav jag upp och gick på riktigt offensiv och frågade rakt ut vad han tyckte om min nya frisyr. "Vadå, har du klippt dig eller?" Fattar ni hur jag har det?! Nu får det växa vilt på ALLA håll! ;) Här ska jävlar inte kastas bort en massa pengar på såna onödigheter, när jag kan ropa in en ny sadel på Tradera.
Nästa helg drar vi till Åre och Holiday Club med Lena, Elin, Daniel och Linnea. Då ska det badas och slappas för hela slanten ! Men vi har haft obeskrivliga besvär med bokningen måste jag säga. Rum har blivit avbokade fast vi inte bokat av och det blev dyrare än vi först trott. Men men, nu ska det vara kirrat, så på fredag morgon sätter vi kurs mot Åre. Ellen och Olina får det otacksamma jobbet att sköta om Farmen när jag är borta, så för deras skull hoppas jag att det blir bra väder.
Elsa växer så det knakar och flyger fram över golven i sin gåstol. Nu går det minsann inte att lämna saker framme hur som helst. När övriga familjen drar till Åre ska hon bo hos min syster Ulla som är högravid och är räknad till att föda i mitten på februari. Hoppas hon kniper till vi kommer hem från Åre!
Jag har ju gnällt hos Lions om varför de tagit bort traditionen med hästkortege på julskyltningen i Fränsta och jag har faktiskt lyckats återinföra det. Men inget gott som inte har nåt ont med sig! Jag blev ansvarig! Kul! Nåja, nu har ni lång tid på er att anmäla era kusar till mig.
Somliga straffar Gud direkt!
Söndagen den 9 januari
Inledde dagen med att sova ganska länge och jag fick lite dåligt samvete eftersom alla åsnorna och Hubbe stod inne i natt. Jag hade i och för sig föresatt mig att bara slappa mest hela dagen sånär som ett besök hos syrran eftersom hennes son fyller år, och efter att djuren fått de nödvändigaste behoven fyllda. Dessutom hade jag ju igår storstädat ligghallar och stallet och fyllt på med mängder av ny spån. Men ACK vad jag bedrog mig! Jag är ju så långt ifrån religiös man kan komma och skäms faktiskt över att jag konfirmerat mig med avsikt att få presenter och inte för att bekräfta nån tro på Gud eller liknande. MEN, fan vet om inte det finns nån där uppe som kikade ner över kanten och ansåg att jag behövde tuktas lite för mitt ändlösa gnäll över julens alla bekymmer, när jag egentligen borde vara tacksam för mina fina dagar med familjen! För när jag skamligt sent kom ner till stallet och öpnnade dörren möttes jag av gastkramande åsneskrik och ett vattenfyllt stallgolv. Översvämning! IGEN! Och jag säger som förra gången; tack gode Gud (eller var det kanske hans fel!?) att det var nästan 0 gradigt ute och inte -25 som morgonen före. Det var bara till att släppa ut djuren och ringa runt till mitt "stallfolk" (som förstås låg i djup koma så här sista morgonen på lovet!).
Nåja, ingen kom till skada och det är förbaskat rent och fint i stallet. Men nu måste kranen göras Hubbesäker, så jag slipper det här igen!
Jag har faktiskt varit ute och åkt släde några gånger och tog mig hem utan att behöva använda traktorn som den gången Olina och jag var ute på tur. På nyårsaftonen bjöd jag två bekanta på en slädtur med Bestmaggan. Elin följde med ridandes på Mork. Dessutom fick vi sällskap av getterna som kom galopperande efter, eftersom vi glömde stänga in dem, så de fick helt sonika åka med i släden de också. Marie låg lugnt och fint i knäet på Anita medan Stina försökte begå självmord genom att kasta sig ur släden över framplåten mot Bestmaggans bakben.
I morgon börjar vardags lunket igen med jobb för Robert och vanlig mammaledighet för mig. Spån måste jag fara och hämta också, eftersom jag ju gjort av med hela släpvagnen! Sen skulle jag vara i behov av lite viktnedgång för snart får jag nog ta fram mina gamla mammakläder. Herregud, vad man slöar och snaskar över julhelgerna! Vi har faktiskt bokat resa till Holiday Club igen i slutet på månaden med Lena och Elin och Ullas barn. Det ska bli så skönt! Det kanske jag tar tillbaka när jag måste ta på mig baddräkten! :)
Min hemsida hittar ni om ni klickar på länken längre ner på sidan.
Inledde dagen med att sova ganska länge och jag fick lite dåligt samvete eftersom alla åsnorna och Hubbe stod inne i natt. Jag hade i och för sig föresatt mig att bara slappa mest hela dagen sånär som ett besök hos syrran eftersom hennes son fyller år, och efter att djuren fått de nödvändigaste behoven fyllda. Dessutom hade jag ju igår storstädat ligghallar och stallet och fyllt på med mängder av ny spån. Men ACK vad jag bedrog mig! Jag är ju så långt ifrån religiös man kan komma och skäms faktiskt över att jag konfirmerat mig med avsikt att få presenter och inte för att bekräfta nån tro på Gud eller liknande. MEN, fan vet om inte det finns nån där uppe som kikade ner över kanten och ansåg att jag behövde tuktas lite för mitt ändlösa gnäll över julens alla bekymmer, när jag egentligen borde vara tacksam för mina fina dagar med familjen! För när jag skamligt sent kom ner till stallet och öpnnade dörren möttes jag av gastkramande åsneskrik och ett vattenfyllt stallgolv. Översvämning! IGEN! Och jag säger som förra gången; tack gode Gud (eller var det kanske hans fel!?) att det var nästan 0 gradigt ute och inte -25 som morgonen före. Det var bara till att släppa ut djuren och ringa runt till mitt "stallfolk" (som förstås låg i djup koma så här sista morgonen på lovet!).
Nåja, ingen kom till skada och det är förbaskat rent och fint i stallet. Men nu måste kranen göras Hubbesäker, så jag slipper det här igen!
Jag har faktiskt varit ute och åkt släde några gånger och tog mig hem utan att behöva använda traktorn som den gången Olina och jag var ute på tur. På nyårsaftonen bjöd jag två bekanta på en slädtur med Bestmaggan. Elin följde med ridandes på Mork. Dessutom fick vi sällskap av getterna som kom galopperande efter, eftersom vi glömde stänga in dem, så de fick helt sonika åka med i släden de också. Marie låg lugnt och fint i knäet på Anita medan Stina försökte begå självmord genom att kasta sig ur släden över framplåten mot Bestmaggans bakben.
I morgon börjar vardags lunket igen med jobb för Robert och vanlig mammaledighet för mig. Spån måste jag fara och hämta också, eftersom jag ju gjort av med hela släpvagnen! Sen skulle jag vara i behov av lite viktnedgång för snart får jag nog ta fram mina gamla mammakläder. Herregud, vad man slöar och snaskar över julhelgerna! Vi har faktiskt bokat resa till Holiday Club igen i slutet på månaden med Lena och Elin och Ullas barn. Det ska bli så skönt! Det kanske jag tar tillbaka när jag måste ta på mig baddräkten! :)
Min hemsida hittar ni om ni klickar på länken längre ner på sidan.
Glad att det är över!
Lördagen den 8 januari
Ja, som rubriken lyder; jag är så glad att helgerna är över! Jag har ju alltid varit en julfantast av stora mått, men fan vet om inte det här med att skaffa barn har omvänt mig! I år trodde jag nära nog att jag skulle dö på kuppen. På själva julafton var vi bara 7 personer här, men på juldagen firade vi med mina föräldrar, mina syskon och deras familjer. Det är faktiskt fantastiskt att få vara tillsammans allihop på jul, men nog fan är jag glad att nån annan av mina syskon står som värd nästa år! Man vill ju så gärna att allt ska vara så där som man drömt om och sett i tidningar och på TV. Herregud, knappt man hann få på sig rena kläder! Men nu är det i alla fall över för den här gången!
Vi har ju dessutom varje år bjudit in våra syskon med familjer på hemlagad kinamat på Roberts födelsedag och så även i år. Räkchips och Pekingsoppa, vårrullar, wokad fläskfilé med nudlar, friterad torsk och kyckling och så klart friterad banan och glass. Det lär väl ta en månad eller så innan frityrlukten försvunnit ur huset! Vi invigde vårt nyinköpta köksbord modell megastort med tillhörande stolar. Jag har länge sneglat på ett riktigt stort och rejält bord och nu har jag äntligen ett! Det är 240x100 utan extraskivan, så man ryms några stycken. Strax före jul köpte vi även en ny säng och det känns som man går till sängs på ett lyxhotell varje kväll. Astrid sover ju ganska ofta i vår säng, så det var verkligen välbehövligt med en lite större säng.
Den här veckan blir det kalas 4 dagar i rad. Ett kvar i morgon hos Ulla eftersom hennes son fyller 8. I torsdags var vi till Bräcke på barnkalas hos Roberts bror, i fredags var ju vår "kinabjudning" och idag var vi åter till Bräcke på svägerskans födelsedag. Astrid älskar ju kalas av alla de slag, men till och med hon har fått en överdos och verkar helt slutkörd av allt festande. Ska bli skönt med lite vanlig hederlig vardag med tillhörande rutiner!
Mellan jul och nyår var vi till Sundsvall och Drakborgen med syrran och hennes barn. Barnen hade som vanligt hejdlöst roligt! Fast jag tycker det blir dyrt med en sån heldag med nöjen för barn med det avslutande obligatoriska besöket på Mac Donalds. På Drakborgen ska man ju betala radiobilar och övriga "karuseller" utöver inträde och inte är ett barn nöjd med att åka enstaka gånger. Inte mitt i alla fall!
I förmiddags trotsade jag kylan (-25) och tillbringade åtskilliga timmar med att mocka ligghallar och storstäda stallet. Åh, vad jag längtar till våren och mildare tider vilket innebär mindre tid som måste spenderas med grep i hand och mer tid på hästryggen!
Jag fick i alla fall en hel del fina julklappar att glädjas åt. Ellen hade låtit trycka upp klubbjackor åt sig själv, Olina, mig och Elin med texten "Stall Tirsta" på ryggen och våra förnamn fram på bröstet. Nu ser alla vilka vi är när vi är ute på "tripp". Sen fick jag de två senaste säsongerna av Supernatural och de har körts flitigt kan jag säga. Ojojoj, vad bra den serien är! Måtte det spelas in många fler avsnitt!
Jag har uppdaterat min hemsida med några nya fina bilder som jag stulit från Olina och Ellen om ni skulle vara intresserade.
Ja, som rubriken lyder; jag är så glad att helgerna är över! Jag har ju alltid varit en julfantast av stora mått, men fan vet om inte det här med att skaffa barn har omvänt mig! I år trodde jag nära nog att jag skulle dö på kuppen. På själva julafton var vi bara 7 personer här, men på juldagen firade vi med mina föräldrar, mina syskon och deras familjer. Det är faktiskt fantastiskt att få vara tillsammans allihop på jul, men nog fan är jag glad att nån annan av mina syskon står som värd nästa år! Man vill ju så gärna att allt ska vara så där som man drömt om och sett i tidningar och på TV. Herregud, knappt man hann få på sig rena kläder! Men nu är det i alla fall över för den här gången!
Vi har ju dessutom varje år bjudit in våra syskon med familjer på hemlagad kinamat på Roberts födelsedag och så även i år. Räkchips och Pekingsoppa, vårrullar, wokad fläskfilé med nudlar, friterad torsk och kyckling och så klart friterad banan och glass. Det lär väl ta en månad eller så innan frityrlukten försvunnit ur huset! Vi invigde vårt nyinköpta köksbord modell megastort med tillhörande stolar. Jag har länge sneglat på ett riktigt stort och rejält bord och nu har jag äntligen ett! Det är 240x100 utan extraskivan, så man ryms några stycken. Strax före jul köpte vi även en ny säng och det känns som man går till sängs på ett lyxhotell varje kväll. Astrid sover ju ganska ofta i vår säng, så det var verkligen välbehövligt med en lite större säng.
Den här veckan blir det kalas 4 dagar i rad. Ett kvar i morgon hos Ulla eftersom hennes son fyller 8. I torsdags var vi till Bräcke på barnkalas hos Roberts bror, i fredags var ju vår "kinabjudning" och idag var vi åter till Bräcke på svägerskans födelsedag. Astrid älskar ju kalas av alla de slag, men till och med hon har fått en överdos och verkar helt slutkörd av allt festande. Ska bli skönt med lite vanlig hederlig vardag med tillhörande rutiner!
Mellan jul och nyår var vi till Sundsvall och Drakborgen med syrran och hennes barn. Barnen hade som vanligt hejdlöst roligt! Fast jag tycker det blir dyrt med en sån heldag med nöjen för barn med det avslutande obligatoriska besöket på Mac Donalds. På Drakborgen ska man ju betala radiobilar och övriga "karuseller" utöver inträde och inte är ett barn nöjd med att åka enstaka gånger. Inte mitt i alla fall!
I förmiddags trotsade jag kylan (-25) och tillbringade åtskilliga timmar med att mocka ligghallar och storstäda stallet. Åh, vad jag längtar till våren och mildare tider vilket innebär mindre tid som måste spenderas med grep i hand och mer tid på hästryggen!
Jag fick i alla fall en hel del fina julklappar att glädjas åt. Ellen hade låtit trycka upp klubbjackor åt sig själv, Olina, mig och Elin med texten "Stall Tirsta" på ryggen och våra förnamn fram på bröstet. Nu ser alla vilka vi är när vi är ute på "tripp". Sen fick jag de två senaste säsongerna av Supernatural och de har körts flitigt kan jag säga. Ojojoj, vad bra den serien är! Måtte det spelas in många fler avsnitt!
Jag har uppdaterat min hemsida med några nya fina bilder som jag stulit från Olina och Ellen om ni skulle vara intresserade.
Strålande jul
Fredagen den 24 december (natt)
Jaha då var vi där igen då! Julaftonen är här och man har samma jävla ångest som i fjol över allt som man borde gjort och av nån underlig anledning var helt övertygad om att man skulle hinna göra. Att man inte lär sig! Men nej då, man tror sig hinna pynta kåken som i Ett päron till farsa och ge sig ut i skogen för att hitta en Disneygran av finaste sorten. I verkligheten satt jag hysteriskt och svor första advent och "mekade till" lamporna från en ljusslinga så de skulle passa en annan och lyckades få ihop till EN fungerande slinga. Granen inköpte jag med kraftiga magplågor och kväljningar, som en stelfrusen barrboll på parkeringen till en däckfirma i Sundsvall två dagar för julaftonen och den visade sig vara så jävla grov i stammen att den måste trimmas med motorsåg på LÄNGDEN för att gå in i julgransfoten. Dessutom har vi använt en meter najtråd till att tvinga ihop grenarna för att täcka det gigantiska hålet mitt på stammen. Allt detta till det facila priset av 450 riksdaler!
Knäck har jag inte ens gjort, men ischoklad har jag och Astrid lyckats få till i alla fall. Pepparkakshusbyggandet som skulle bli ett sånt underbart kvällsmys slutade med att vi lyckats knäcka alla fyra hussidor och skorstensbitar på minst ett ställe. Att min äldsta dotter inte svär mer har jag svårt att förstå, för jag vet med mig att jag de senaste dagarna talat mest i termer som " men kom nu då för helvete så vi kan göra det här jävla pepparkakshuset!" eller " ska vi klä den här jävla granen eller?". Och man tror ju liksom att man måste göra de här sakerna för barnens skull, men va fan de skiter väl i traditioner. Det är ju vi vuxna som sitter på julafton klockan tre och skriker att de ska se Kalle Anka. Astrid gjorde klart för mig idag att hon skulle minsann inte se nån Robin Hood eller Tjuren Ferdinand. Hon ska se Playhouse Disney! Men om det så blir det sista jag gör så ska jag se Kalle!
Robert slipper inte heller undan mitt julhumör. Igår försökte han minsann smita upp och lägga sig vid tolvsnåret, men jag tvingade tillbaka honom till vardagsrummet. "Var fan ska du?!Nu ska vi faktiskt mysa för i morgon har vi så mycket att göra!" Naturligtvis slutade det med att vi somnade i soffan båda två.
Idag lyckades jag dessutom med konststycket att slå mig halvt medvetslös. I ett tillstånd av vansinnig julstress och mitt normal heta temperament sprintade jag ut till förrådet i långkalsonger och lågskor med famnen full av prylar som skulle gömmas undan inför julen. Jag lirkade upp förrådsdörren med armbågen och hann bara sticka in huvudet så fick jag en stor jävla "träkonstruktion" mitt i pannan! Jag bokstavligen dråsade ihop på knä och tappade grejerna i en stor hög och storgrinade av smärta. Har Robert varit i närheten då har han fått en minst sagt lika kraftig smäll av min knytnäve i skallen! Naturligtvis var det han som gillrat en dödsfälla av nåt sorts vindskivebygge till trappen. Han kan tacka sin lyckliga stjärna för att jag han rasa av mig genom att sparka kassarna och grejerna jag burit inöver förrådet och kyla min stackars panna med kallsnö. Dock fick jag inte fram så mycket som en blodsdroppe till bevis för mitt svåra trauma. Och i min familj ska det till en fraktur eller åtminstone rejäl blodspillan för att få medömkan.
Vi även hade den stora glädjen att i början på veckan få turas om att bebo toan långa härliga stunder under höga lovsånger! Till och med lilla Elsa fick magsjuka. Usch, jag har hellre magsjuka två gånger bara småttingarna slipper. Men att ha så mycket stalljobb som jag har i kombination med magsjuka är inget jag rekommenderar. FY FAN, vad jag var dålig i stallet häromkvällen! Jag stod på knä och utförde det mesta av arbetet! Åsnorna är ju så frusna så de springer raka spåret in, men shettishelvetet smög väl förbi stallet i mörkret och ner till lägdan bredvid storhästarna och ställde sig. Jag övervägde både en och två gånger att lämna honom, men jag släpade såklart min stackars kropp dit ner och just när jag var nära nog att röra honom stack han iväg med en brakskit och sprang glatt ända till stalldörren. Det är TUR att det inte funkar att önska livet ur nån! Tro mig, jag har försökt!
Gårdskatten Julius fick tyvärr sluta sina dagar igår. Han har sett gammal och sliten ut ett tag, men så igår orkade han knappt gå, så Robert tog med sig honom ut till skogen. Jag som älskar djur och spenderar så många timmar med dem hela tiden är så otroligt glad att jag har en sambo som inte är lika blödig som jag!
Har fått en del fina julklappar idag redan, men jag får inte avslöja vad eftersom fler ska få likadana. Nu önskar jag mig lite lite mildare väder framöver och en FORTSATT trevlig jul!
GOD JUL på er!
Jaha då var vi där igen då! Julaftonen är här och man har samma jävla ångest som i fjol över allt som man borde gjort och av nån underlig anledning var helt övertygad om att man skulle hinna göra. Att man inte lär sig! Men nej då, man tror sig hinna pynta kåken som i Ett päron till farsa och ge sig ut i skogen för att hitta en Disneygran av finaste sorten. I verkligheten satt jag hysteriskt och svor första advent och "mekade till" lamporna från en ljusslinga så de skulle passa en annan och lyckades få ihop till EN fungerande slinga. Granen inköpte jag med kraftiga magplågor och kväljningar, som en stelfrusen barrboll på parkeringen till en däckfirma i Sundsvall två dagar för julaftonen och den visade sig vara så jävla grov i stammen att den måste trimmas med motorsåg på LÄNGDEN för att gå in i julgransfoten. Dessutom har vi använt en meter najtråd till att tvinga ihop grenarna för att täcka det gigantiska hålet mitt på stammen. Allt detta till det facila priset av 450 riksdaler!
Knäck har jag inte ens gjort, men ischoklad har jag och Astrid lyckats få till i alla fall. Pepparkakshusbyggandet som skulle bli ett sånt underbart kvällsmys slutade med att vi lyckats knäcka alla fyra hussidor och skorstensbitar på minst ett ställe. Att min äldsta dotter inte svär mer har jag svårt att förstå, för jag vet med mig att jag de senaste dagarna talat mest i termer som " men kom nu då för helvete så vi kan göra det här jävla pepparkakshuset!" eller " ska vi klä den här jävla granen eller?". Och man tror ju liksom att man måste göra de här sakerna för barnens skull, men va fan de skiter väl i traditioner. Det är ju vi vuxna som sitter på julafton klockan tre och skriker att de ska se Kalle Anka. Astrid gjorde klart för mig idag att hon skulle minsann inte se nån Robin Hood eller Tjuren Ferdinand. Hon ska se Playhouse Disney! Men om det så blir det sista jag gör så ska jag se Kalle!
Robert slipper inte heller undan mitt julhumör. Igår försökte han minsann smita upp och lägga sig vid tolvsnåret, men jag tvingade tillbaka honom till vardagsrummet. "Var fan ska du?!Nu ska vi faktiskt mysa för i morgon har vi så mycket att göra!" Naturligtvis slutade det med att vi somnade i soffan båda två.
Idag lyckades jag dessutom med konststycket att slå mig halvt medvetslös. I ett tillstånd av vansinnig julstress och mitt normal heta temperament sprintade jag ut till förrådet i långkalsonger och lågskor med famnen full av prylar som skulle gömmas undan inför julen. Jag lirkade upp förrådsdörren med armbågen och hann bara sticka in huvudet så fick jag en stor jävla "träkonstruktion" mitt i pannan! Jag bokstavligen dråsade ihop på knä och tappade grejerna i en stor hög och storgrinade av smärta. Har Robert varit i närheten då har han fått en minst sagt lika kraftig smäll av min knytnäve i skallen! Naturligtvis var det han som gillrat en dödsfälla av nåt sorts vindskivebygge till trappen. Han kan tacka sin lyckliga stjärna för att jag han rasa av mig genom att sparka kassarna och grejerna jag burit inöver förrådet och kyla min stackars panna med kallsnö. Dock fick jag inte fram så mycket som en blodsdroppe till bevis för mitt svåra trauma. Och i min familj ska det till en fraktur eller åtminstone rejäl blodspillan för att få medömkan.
Vi även hade den stora glädjen att i början på veckan få turas om att bebo toan långa härliga stunder under höga lovsånger! Till och med lilla Elsa fick magsjuka. Usch, jag har hellre magsjuka två gånger bara småttingarna slipper. Men att ha så mycket stalljobb som jag har i kombination med magsjuka är inget jag rekommenderar. FY FAN, vad jag var dålig i stallet häromkvällen! Jag stod på knä och utförde det mesta av arbetet! Åsnorna är ju så frusna så de springer raka spåret in, men shettishelvetet smög väl förbi stallet i mörkret och ner till lägdan bredvid storhästarna och ställde sig. Jag övervägde både en och två gånger att lämna honom, men jag släpade såklart min stackars kropp dit ner och just när jag var nära nog att röra honom stack han iväg med en brakskit och sprang glatt ända till stalldörren. Det är TUR att det inte funkar att önska livet ur nån! Tro mig, jag har försökt!
Gårdskatten Julius fick tyvärr sluta sina dagar igår. Han har sett gammal och sliten ut ett tag, men så igår orkade han knappt gå, så Robert tog med sig honom ut till skogen. Jag som älskar djur och spenderar så många timmar med dem hela tiden är så otroligt glad att jag har en sambo som inte är lika blödig som jag!
Har fått en del fina julklappar idag redan, men jag får inte avslöja vad eftersom fler ska få likadana. Nu önskar jag mig lite lite mildare väder framöver och en FORTSATT trevlig jul!
GOD JUL på er!
