Våren på gång?
Söndagen den 19 februari
Meningen var ju att Garlic och Epson skulle ut på första hopptävlingen idag, men jag litade lite för mycket på vädervarningarna från SMHI och tordes inte ge mig iväg vare sig med lastbil eller transport. Tyvärr så visade det ju sig att det inte alls blev så dåligt väder, snarare blev det en fin vårdag, och nu är det ingen tävling före april om jag minns rätt. Olina i stället körde ett träningspass med Stina som lär sig mer och mer trick. Nu kan hon gå i åttor runt Olinas ben, gå på bakbenen, hoppa upp på en pall och vidare upp på Hubbe, som ser inte allt för glad ut åt detta påhitt med att ha getter på ryggen. Ellen hamnade i slagsmål med Lucifer och brottade ner honom på backen, eftersom han fått en ful ovana att vilja stångas med människor. Svårt att ha honom lös då han är en ganska stor kille!
Vi var ju till Glacialen förra helgen och hade ponny/åsneridning och även slädkörning. Det var lite väl mycket grus på vägen där jag skulle köra, så jag blev tvungen att gå runt kvarteret med en grep och kasta upp snö på vägen. Stellmagg skötte sig VÄLDIGT bra, fast han var från början lite brydd över att han var tvungen att stå still och invänta kunderna. Penny var ju som vanligt exemplarisk, vet inte vad som ska kunna gå på tok när hon är med, och även Afrodite skötte sig bra.
Vi har fått en ny häst uppstallad här. Det är en islänning vid namn Sögu, som är 17 år. Han har visat sig vara ganska svårfångad, men när man väl fått tag i honom , så är han lätthanterlig och snäll. Utseendemässigt skulle han kunna vara en 150 kilo tyngre helbror till Afrodite. De har samma färg och tecken.
Jag besiktade lastbilen förra veckan och det gick sådär, måste fixa rost och besikta om. Men jag trodde faktiskt att det skulle vara mer. På vägen upp till Ånge mötte jag polisen som vände och körde ikapp mig. De hade antagligen kollat plåtarna och sett att jag hade körförbud. Jag svängde in till vägkanten och skyndade mig att hoppa ur, eftersom jag inte kan öppna förarfönstret! :) Men de var så trevliga och sedan jag visat körkortet och blåst fick jag åka vidare. Väl på besiktningen fick jag lära upp besiktningsmannen att jag inte behöver ha säkerhetsbälten bak i lastbilen. Han trodde mig inte först, men efter en titt i datorn gav han sig! Så nu vet ni det; inga bilbälten behövs i baksätet på en lastbil, fast jag tänker försöka få till det ändå. Känns otryggt att skjutsa obältade passagerare.
Ojojoj, vad vi har varit sjuka i familjen! Ungarna hade magsjuka innan förra helgen och ändå fick de det igen på tisdag! Även jag fick mig en släng och Robert åkte på halsfluss av värsta sorten. Det måste väl bara ta slut snart! Jag har inte varit på jobbet många dagar sen januari!
Vi hann ju med en liten minitripp till Åre från söndagen till måndagen. Elsa fick stanna hos Lena och Astrids kusin Linnea följde med istället vilket var lyckat eftersom de är äldre och kan greja lite själva och sov tillsammans i egen säng på hotellet. Jag är besviken på Holiday Club, eftersom poolen för halvstora barn var avstängd, så det fanns ingen rutschkana som tjejerna kunde åka i själva. Andra gången som vi är iväg och det är en pool som är avstängd.
Lägger upp några bilder från två vintrar tillbaka då Madicken fortfarande levde. Vilken mild vinter vi har haft i år mot för de två senaste! Kolla in istapparna på Pennys täcke!
Blev en hel del jobb med hö den vintern också! Var lite skönt att stå bredvid och kommendera! Jag var ju gravid med Elsa då.
Meningen var ju att Garlic och Epson skulle ut på första hopptävlingen idag, men jag litade lite för mycket på vädervarningarna från SMHI och tordes inte ge mig iväg vare sig med lastbil eller transport. Tyvärr så visade det ju sig att det inte alls blev så dåligt väder, snarare blev det en fin vårdag, och nu är det ingen tävling före april om jag minns rätt. Olina i stället körde ett träningspass med Stina som lär sig mer och mer trick. Nu kan hon gå i åttor runt Olinas ben, gå på bakbenen, hoppa upp på en pall och vidare upp på Hubbe, som ser inte allt för glad ut åt detta påhitt med att ha getter på ryggen. Ellen hamnade i slagsmål med Lucifer och brottade ner honom på backen, eftersom han fått en ful ovana att vilja stångas med människor. Svårt att ha honom lös då han är en ganska stor kille!
Vi var ju till Glacialen förra helgen och hade ponny/åsneridning och även slädkörning. Det var lite väl mycket grus på vägen där jag skulle köra, så jag blev tvungen att gå runt kvarteret med en grep och kasta upp snö på vägen. Stellmagg skötte sig VÄLDIGT bra, fast han var från början lite brydd över att han var tvungen att stå still och invänta kunderna. Penny var ju som vanligt exemplarisk, vet inte vad som ska kunna gå på tok när hon är med, och även Afrodite skötte sig bra.
Vi har fått en ny häst uppstallad här. Det är en islänning vid namn Sögu, som är 17 år. Han har visat sig vara ganska svårfångad, men när man väl fått tag i honom , så är han lätthanterlig och snäll. Utseendemässigt skulle han kunna vara en 150 kilo tyngre helbror till Afrodite. De har samma färg och tecken.
Jag besiktade lastbilen förra veckan och det gick sådär, måste fixa rost och besikta om. Men jag trodde faktiskt att det skulle vara mer. På vägen upp till Ånge mötte jag polisen som vände och körde ikapp mig. De hade antagligen kollat plåtarna och sett att jag hade körförbud. Jag svängde in till vägkanten och skyndade mig att hoppa ur, eftersom jag inte kan öppna förarfönstret! :) Men de var så trevliga och sedan jag visat körkortet och blåst fick jag åka vidare. Väl på besiktningen fick jag lära upp besiktningsmannen att jag inte behöver ha säkerhetsbälten bak i lastbilen. Han trodde mig inte först, men efter en titt i datorn gav han sig! Så nu vet ni det; inga bilbälten behövs i baksätet på en lastbil, fast jag tänker försöka få till det ändå. Känns otryggt att skjutsa obältade passagerare.
Ojojoj, vad vi har varit sjuka i familjen! Ungarna hade magsjuka innan förra helgen och ändå fick de det igen på tisdag! Även jag fick mig en släng och Robert åkte på halsfluss av värsta sorten. Det måste väl bara ta slut snart! Jag har inte varit på jobbet många dagar sen januari!
Vi hann ju med en liten minitripp till Åre från söndagen till måndagen. Elsa fick stanna hos Lena och Astrids kusin Linnea följde med istället vilket var lyckat eftersom de är äldre och kan greja lite själva och sov tillsammans i egen säng på hotellet. Jag är besviken på Holiday Club, eftersom poolen för halvstora barn var avstängd, så det fanns ingen rutschkana som tjejerna kunde åka i själva. Andra gången som vi är iväg och det är en pool som är avstängd.
Lägger upp några bilder från två vintrar tillbaka då Madicken fortfarande levde. Vilken mild vinter vi har haft i år mot för de två senaste! Kolla in istapparna på Pennys täcke!
Blev en hel del jobb med hö den vintern också! Var lite skönt att stå bredvid och kommendera! Jag var ju gravid med Elsa då.
Stroke?
Tisdagen den 7 februari
Igår kväll hade jag en mycket märklig upplevelse, som jag aldrig haft förut och verkligen aldrig vill ha igen! Jag började dagen klockan 00.10 med att min mor ringde och sa att lampan på stallbacken tänts, så hon trodde att någon häst var lös. Jag stack ner och mycket riktigt var både Hubbe och Stellmagg lösa, så jag släppte tillbaka dem i hagen som jag inte kunde se någon skada på, bar lite vatten och gick hem igen. Då var jag så pigg så jag såg på Tv till närmare halv två. 05.35 vaknade Elsa, så jag klev upp och satte mig framför TV.n med henne. Robert åkte på jobbet och Astrid vaknade runt 7. Klockan 9 lämnade jag av barnen på dagis, åkte hem och grejade med djuren och stack iväg till Ljungaverk med bil och släp och hämtade ett spånlass. Väl hemma igen grejade jag lite mer med vatten och hö innan jag bytte om och hämtade Astrid på dagis, eftersom hon hade tandläkartid klockan 11. När det var avklarat åkte vi till leksaksaffären och hon fick välja en leksak, som jag lovat henne för att hon gruvat sig för tandläkarbesöket. Sen skjutsade jag tillbaka henne till dagis och for hem och gjorde lite fler göromål med djuren. 12.00 sprang jag in och bytte om och fräschade upp mig och for till Ånge på Arbetsplatsträff. Det höll på till strax efter tre och då for jag in på Ica och storhandlade åt min mamma. Sen åkte jag och hämtade barnen på dagis och for till mamma och åt. När jag ätit bytte jag om och stack jag ut till stallet igen och gjorde storrengöring av getternas och fårens boxar innan Olina och Elin kom och de följde mig till Magnusson och hämtade en höbal i transporten. Den rullade vi ut i storhästarnas hage och la ut lite extra högar så att den nya hästen säkert skulle få äta. Sen sprang jag hem och lekte lite med Astrid ( Elsa hade redan somnat) och Robert hjälpte mig börja göra den nya uppvärmda vattenbaljan. När Astrid somnat och jag satte mig under en filt i soffan hände det här som jag inledningsvis talade om : min kropp hamnade i nån sorts förlamning medan hjärnan var vaken. Alla har väl haft en sån där upplevelse när man har svårt att vakna, fast man uppfattar allt runt omkring sig, men det här var betydligt läskigare. Min huvud lutade och jag kunde känna hur saliven rann ur munnen, men jag kunde inte ens svälja. Robert pratade med mig och sa att han skulle gå upp och lägga sig, men jag kunde inte svara. Jag försökte säga "hjälp mig", eftersom jag trodde jag fått en stroke eller nåt, men jag fick inte fram ett enda ord. Robert trodde att jag sov så han gick upp. Så här i efterhand kan jag skratta åt det, men jävlar vad otäckt det var! Jag såg " The Big Bang Theory" på TV:n och minns precis vad avsnittet handlade om, men jag kunde inte röra en muskel. Runt halv ett på natten släppte "förlamningen" och jag kunde äntligen kliva upp ur soffan. Jösses, vad skärrad jag var sen! Hade svårt att lägga mig på riktigt, eftersom jag trodde jag skulle bli så där igen. Men en natts god sömn senare mådde jag bra igen. Jag vet inte vad jag råkade ut för. Antagligen var det väl en sån där "svårt att vakna upplevelse" av sällan skådat slag, eftersom jag stressat så mycket och kroppen var jättetrött, men det var MYCKET obehagligt.
Tanken var att jag skulle vila idag, men det blev nästan värre. Ungarna uppe tidigt, iväg på dagis, hem och gjorde stallet, bar ca 200 liter vatten, städade resten av stallet och fyllde nytt spån, körde en storsäck ved till mamma och pappa med traktorn, mockade två ligghallar, fyllde 10 spånsäckar, grejade med lastbilen eftersom jag ska besikta den i morgon, körde hem barnen och Ellen till mig så att hon kunde sitta barnvakt, lyckades köra lastbilen i diket när jag fick möte på byvägen, när jag var på väg till en kille för att få hjälp med byte av blinkerslampa, sprang hem hämtade traktorn och drog upp lastbilen, körde hem traktorn igen och sprang tillbaka och for och bytte lampa, hem igen, skjutsade upp mamma och pappa till mig så att jag kunde ta med Ellen och hämta hö, gjorde kväll i stallet med Ellen, skjutsade hem mamma och pappa igen, hem och gjorde chokladbollar med Astrid, sen när hon somnat gjorde jag klart vattenbaljan, städade lite på bottenvåningen (mamma tyckte det såg ut som en knarkarkvart här!) och nu sitter jag här och funderar på om jag törs sätta mig framför TV:n. Kanske lika bra att lägga mig i sängen direkt den här gången!
Igår kväll hade jag en mycket märklig upplevelse, som jag aldrig haft förut och verkligen aldrig vill ha igen! Jag började dagen klockan 00.10 med att min mor ringde och sa att lampan på stallbacken tänts, så hon trodde att någon häst var lös. Jag stack ner och mycket riktigt var både Hubbe och Stellmagg lösa, så jag släppte tillbaka dem i hagen som jag inte kunde se någon skada på, bar lite vatten och gick hem igen. Då var jag så pigg så jag såg på Tv till närmare halv två. 05.35 vaknade Elsa, så jag klev upp och satte mig framför TV.n med henne. Robert åkte på jobbet och Astrid vaknade runt 7. Klockan 9 lämnade jag av barnen på dagis, åkte hem och grejade med djuren och stack iväg till Ljungaverk med bil och släp och hämtade ett spånlass. Väl hemma igen grejade jag lite mer med vatten och hö innan jag bytte om och hämtade Astrid på dagis, eftersom hon hade tandläkartid klockan 11. När det var avklarat åkte vi till leksaksaffären och hon fick välja en leksak, som jag lovat henne för att hon gruvat sig för tandläkarbesöket. Sen skjutsade jag tillbaka henne till dagis och for hem och gjorde lite fler göromål med djuren. 12.00 sprang jag in och bytte om och fräschade upp mig och for till Ånge på Arbetsplatsträff. Det höll på till strax efter tre och då for jag in på Ica och storhandlade åt min mamma. Sen åkte jag och hämtade barnen på dagis och for till mamma och åt. När jag ätit bytte jag om och stack jag ut till stallet igen och gjorde storrengöring av getternas och fårens boxar innan Olina och Elin kom och de följde mig till Magnusson och hämtade en höbal i transporten. Den rullade vi ut i storhästarnas hage och la ut lite extra högar så att den nya hästen säkert skulle få äta. Sen sprang jag hem och lekte lite med Astrid ( Elsa hade redan somnat) och Robert hjälpte mig börja göra den nya uppvärmda vattenbaljan. När Astrid somnat och jag satte mig under en filt i soffan hände det här som jag inledningsvis talade om : min kropp hamnade i nån sorts förlamning medan hjärnan var vaken. Alla har väl haft en sån där upplevelse när man har svårt att vakna, fast man uppfattar allt runt omkring sig, men det här var betydligt läskigare. Min huvud lutade och jag kunde känna hur saliven rann ur munnen, men jag kunde inte ens svälja. Robert pratade med mig och sa att han skulle gå upp och lägga sig, men jag kunde inte svara. Jag försökte säga "hjälp mig", eftersom jag trodde jag fått en stroke eller nåt, men jag fick inte fram ett enda ord. Robert trodde att jag sov så han gick upp. Så här i efterhand kan jag skratta åt det, men jävlar vad otäckt det var! Jag såg " The Big Bang Theory" på TV:n och minns precis vad avsnittet handlade om, men jag kunde inte röra en muskel. Runt halv ett på natten släppte "förlamningen" och jag kunde äntligen kliva upp ur soffan. Jösses, vad skärrad jag var sen! Hade svårt att lägga mig på riktigt, eftersom jag trodde jag skulle bli så där igen. Men en natts god sömn senare mådde jag bra igen. Jag vet inte vad jag råkade ut för. Antagligen var det väl en sån där "svårt att vakna upplevelse" av sällan skådat slag, eftersom jag stressat så mycket och kroppen var jättetrött, men det var MYCKET obehagligt.
Tanken var att jag skulle vila idag, men det blev nästan värre. Ungarna uppe tidigt, iväg på dagis, hem och gjorde stallet, bar ca 200 liter vatten, städade resten av stallet och fyllde nytt spån, körde en storsäck ved till mamma och pappa med traktorn, mockade två ligghallar, fyllde 10 spånsäckar, grejade med lastbilen eftersom jag ska besikta den i morgon, körde hem barnen och Ellen till mig så att hon kunde sitta barnvakt, lyckades köra lastbilen i diket när jag fick möte på byvägen, när jag var på väg till en kille för att få hjälp med byte av blinkerslampa, sprang hem hämtade traktorn och drog upp lastbilen, körde hem traktorn igen och sprang tillbaka och for och bytte lampa, hem igen, skjutsade upp mamma och pappa till mig så att jag kunde ta med Ellen och hämta hö, gjorde kväll i stallet med Ellen, skjutsade hem mamma och pappa igen, hem och gjorde chokladbollar med Astrid, sen när hon somnat gjorde jag klart vattenbaljan, städade lite på bottenvåningen (mamma tyckte det såg ut som en knarkarkvart här!) och nu sitter jag här och funderar på om jag törs sätta mig framför TV:n. Kanske lika bra att lägga mig i sängen direkt den här gången!
Kvinnlig?
Torsdagen den 2 februari
Något som kan reta gallfeber på mig är när folk som blir imponerad av nåt jag gör, jämför mig med män och säger att jag är som den värsta karln! WHAT!!? Har aldrig hört någon säga att en man är som en kvinna i syfte att ge en komplimang, snarare då för att retas att de är som en kärring! Är jag duktig på nåt så vill jag INTE bli jämförd med en man. Jag är en skicklig och företagsam kvinna, PUNKT! Och kom inte med nåt skitsnack om att jag är okvinnlig heller! Jag ÄLSKAR att visa upp mina valkiga händer, så det så! :)
Idag kom en ny häst till gården. Det är en islandshästvalack på 17 år som heter Sögu. Han ska stå uppstallad hos oss några månader. Sögu visade sig vara en cool kille som flyttade in utan att göra nåt väsen av sig och Stellan accepterade honom nästan direkt. Skönt med lugna hästar!
Robert och jag firade 22 år tillsammans igår. Eller firade, vi somnade i varsitt soffhörn samtidigt som våra febriga ungar. Vi vaknade lagom till att se Criminal Minds och CSI NY innan vi kröp till sängs. Men vi drar nog till Åre nästa helg.
Något som kan reta gallfeber på mig är när folk som blir imponerad av nåt jag gör, jämför mig med män och säger att jag är som den värsta karln! WHAT!!? Har aldrig hört någon säga att en man är som en kvinna i syfte att ge en komplimang, snarare då för att retas att de är som en kärring! Är jag duktig på nåt så vill jag INTE bli jämförd med en man. Jag är en skicklig och företagsam kvinna, PUNKT! Och kom inte med nåt skitsnack om att jag är okvinnlig heller! Jag ÄLSKAR att visa upp mina valkiga händer, så det så! :)
Idag kom en ny häst till gården. Det är en islandshästvalack på 17 år som heter Sögu. Han ska stå uppstallad hos oss några månader. Sögu visade sig vara en cool kille som flyttade in utan att göra nåt väsen av sig och Stellan accepterade honom nästan direkt. Skönt med lugna hästar!
Robert och jag firade 22 år tillsammans igår. Eller firade, vi somnade i varsitt soffhörn samtidigt som våra febriga ungar. Vi vaknade lagom till att se Criminal Minds och CSI NY innan vi kröp till sängs. Men vi drar nog till Åre nästa helg.
