Älskade hästar!!
Torsdagen den 10 september
Nu är kilopriset lågt på hästkött här i Tirsta! Vi lät Saga och Afrodite gå med de andra hästarna i nedre hagen på eftermiddagen i går, eftersom tanken är att alla hästarna ska gå där nere sedan. Allt förlöpte hyfsat lugnt, men jag tordes inte lämna de båda damerna där över natten, så vi släppte tillbaka dem innan vi gjorde kvöll. BIG MISTAKE! Saga hade inga tankar på att överge sina nyfunna vänner och gick helt enkelt tillbaka nån gång under natten. När jag kom på morgonen gick Saga ensam i nedre hagen medan de andra skenade omkring på lägdan bredvid. Stellan har en viss tendens att ge sig på russet, när något utöver det vanliga händer och detta var inget undantag. Hon sprang allt vad benen höll i långgräset med honom tätt i hälarna med käften på vid gavel. Jag gav honom husarrest i stallet och släppte stona i hagen i min sedvanliga enfald och trodde att de skulle hålla sig kvar där. Jag hann nästan i tid till jobbet efter att ha kastat av Astrid på dagis. Lagom till lunch ringde mamma och talade om att hon hade hästar betandes på gräsmattan. Tur att det var just idag eftersom det är enda dagen som vi är två på jobbet. Jag susade hem med min alltjämt ljuddämparlösa trotjänare och fick snabbt tillbaka dem i hagen och lappade ihop stängslet och vräkte åt dem ordentligt med hö. Otroligt nog så höll de sig på plats tills jag slutade jobbet och jag fick hjälp av Daniel och Carola att byta ut stolparna som hade gått av. Som kronan på verket retade vi upp ett gäng jordgetingar och jag fick mig ett stick i vekryggen. Gudars, vad det brände! Det måste vara 20 år sen jag blev stungen sist. Det bultar bak i ryggen fortfarande.
Jag hade börjat min undebara dag redan tjugo över fyra, eftersom Astrid fann det lämpligt att kliva upp då. När jag skulle hämta över henne till min säng, så kunde jag inte få igen hennes dörr bakom oss (den brukar liksom glida ur fästena till gångjärnen) så jag gav den en hård spark som NATURLIGTVIS fick den att lossna helt. Jag var nära att ta till lipen av ilska och Astrid la sig faktiskt i sängen en stund (chockad antagligen!). Hoppas hon sover till framåt sex i morgon annars bryter jag nog ihop.
Nej, nu blir det lite Criminal Minds, så jag blir ordentligt mörkrädd till jag ska ut med hundarna. God natt!
Nu är kilopriset lågt på hästkött här i Tirsta! Vi lät Saga och Afrodite gå med de andra hästarna i nedre hagen på eftermiddagen i går, eftersom tanken är att alla hästarna ska gå där nere sedan. Allt förlöpte hyfsat lugnt, men jag tordes inte lämna de båda damerna där över natten, så vi släppte tillbaka dem innan vi gjorde kvöll. BIG MISTAKE! Saga hade inga tankar på att överge sina nyfunna vänner och gick helt enkelt tillbaka nån gång under natten. När jag kom på morgonen gick Saga ensam i nedre hagen medan de andra skenade omkring på lägdan bredvid. Stellan har en viss tendens att ge sig på russet, när något utöver det vanliga händer och detta var inget undantag. Hon sprang allt vad benen höll i långgräset med honom tätt i hälarna med käften på vid gavel. Jag gav honom husarrest i stallet och släppte stona i hagen i min sedvanliga enfald och trodde att de skulle hålla sig kvar där. Jag hann nästan i tid till jobbet efter att ha kastat av Astrid på dagis. Lagom till lunch ringde mamma och talade om att hon hade hästar betandes på gräsmattan. Tur att det var just idag eftersom det är enda dagen som vi är två på jobbet. Jag susade hem med min alltjämt ljuddämparlösa trotjänare och fick snabbt tillbaka dem i hagen och lappade ihop stängslet och vräkte åt dem ordentligt med hö. Otroligt nog så höll de sig på plats tills jag slutade jobbet och jag fick hjälp av Daniel och Carola att byta ut stolparna som hade gått av. Som kronan på verket retade vi upp ett gäng jordgetingar och jag fick mig ett stick i vekryggen. Gudars, vad det brände! Det måste vara 20 år sen jag blev stungen sist. Det bultar bak i ryggen fortfarande.
Jag hade börjat min undebara dag redan tjugo över fyra, eftersom Astrid fann det lämpligt att kliva upp då. När jag skulle hämta över henne till min säng, så kunde jag inte få igen hennes dörr bakom oss (den brukar liksom glida ur fästena till gångjärnen) så jag gav den en hård spark som NATURLIGTVIS fick den att lossna helt. Jag var nära att ta till lipen av ilska och Astrid la sig faktiskt i sängen en stund (chockad antagligen!). Hoppas hon sover till framåt sex i morgon annars bryter jag nog ihop.
Nej, nu blir det lite Criminal Minds, så jag blir ordentligt mörkrädd till jag ska ut med hundarna. God natt!
Kommentarer
Postat av: olina eriksson
hästarna har nog på känn när dom kan rymma, så du får springa runt och jaga dom:P
Trackback
