Saga; en rejäl dam
Måndagen den 28 september
Idag var tjejerna och jag till kliniken och vaccinerade Saga. Vi passade på att väga henne och tro det eller ej men hon väger 94 kilo mer än Stellan! Herregud!Trodde inte mina ögon! Vågen stannade på hela 613 kilo, men hon är inte tjock tycker jag utan bara en rejäl dam och Stellan är ju lite svår att göda.
Sen stannade vi till på Mac Donalds och jag hade en kulinarisk upplevelse då jag avnjöt en Mac Fish burgare med enbart sallad på. Inget jag rekommenderar direkt! Dessutom vimsade vi på när vi skulle beställa på Drive in, så den stackars tjejen som tog emot beställningen hade nog svårt att hålla en trevlig ton.
Har hittat några bra Levi's reklamer:
http://www.youtube.com/watch?v=R9pEDjW-XmI
http://www.youtube.com/watch?v=AdaKNHWi1SQ
http://www.youtube.com/watch?v=zaqcthqw5Tg
http://www.youtube.com/watch?v=kuV9zbPc4oQ
Höststädning kring stallet
Lördagen den 26 september
När jag startade min blogg så kunde jag väl aldrig tro att så många skulle läsa den med misstro och att den skulle leda till ren vånda för mig. Jag ville ju bara dela med mig av mitt liv till de vänner som jag inte hinner ha daglig kontakt med och kanske några andra. Nu känner jag att jag rent av fått fiender på grund av den och jag överväger faktiskt att skriva lösenordsskyddat i framtiden. Då kan jag se bättre vilka som håller koll på mig.
Idag har vi storstädat kring stallet och Robert och jag har äntligen kommit igång med att snickra upphängningen för den stora skjutporten till logen. Dessutom fick vi med traktorns hjälp bort de sista stora stenarna där den nya stallgången ska gjutas.
Ellen och Olina har städat friggeboden, så rådisarna kunde flytta in. Det börjar bli lite för kallt på nätterna för att ha dem i stallet. I morgon ska två av marsvinsbebisarna flytta till Bräcke, så då behöver Ellen bara ha 5 marsvin hemma. Olina har ju 6 stycken också.
Ulla har varit på rymmen jätttemycket den sista tiden, så hon har under stora protester fått vara i hundgården på dagarna och sova i lekstugan på nätterna, men i morgon ska jag låna åsnornas aggregat en stund. Då håller hon sig på plats sen.
På fredag kommer en familj för att provrida (och köra) Isa. De kommer ända från Umeå och om hon säljs dit så ska hon stå uppstallad på Hippologum. Det känns väldigt tryggt! Håll tummarna för att hon visar sig från sin allra bästa sida!
Nej, nu ska jag titta på Royal Pains! Jättebra serie, den måste ni se!
När jag startade min blogg så kunde jag väl aldrig tro att så många skulle läsa den med misstro och att den skulle leda till ren vånda för mig. Jag ville ju bara dela med mig av mitt liv till de vänner som jag inte hinner ha daglig kontakt med och kanske några andra. Nu känner jag att jag rent av fått fiender på grund av den och jag överväger faktiskt att skriva lösenordsskyddat i framtiden. Då kan jag se bättre vilka som håller koll på mig.
Idag har vi storstädat kring stallet och Robert och jag har äntligen kommit igång med att snickra upphängningen för den stora skjutporten till logen. Dessutom fick vi med traktorns hjälp bort de sista stora stenarna där den nya stallgången ska gjutas.
Ellen och Olina har städat friggeboden, så rådisarna kunde flytta in. Det börjar bli lite för kallt på nätterna för att ha dem i stallet. I morgon ska två av marsvinsbebisarna flytta till Bräcke, så då behöver Ellen bara ha 5 marsvin hemma. Olina har ju 6 stycken också.
Ulla har varit på rymmen jätttemycket den sista tiden, så hon har under stora protester fått vara i hundgården på dagarna och sova i lekstugan på nätterna, men i morgon ska jag låna åsnornas aggregat en stund. Då håller hon sig på plats sen.
På fredag kommer en familj för att provrida (och köra) Isa. De kommer ända från Umeå och om hon säljs dit så ska hon stå uppstallad på Hippologum. Det känns väldigt tryggt! Håll tummarna för att hon visar sig från sin allra bästa sida!
Nej, nu ska jag titta på Royal Pains! Jättebra serie, den måste ni se!
Sprid kärlek i stället för skvaller, kärringar!
Söndagen den 20 september
Jag är så väldigt less på kostorganisationen som jag jobbar inom! Framför allt är jag trött och besviken på alla kärringar som inte har annat för sig på dagarna än att skvallra och ljuga ihop saker om andra. Varför ska det vara så svårt att sköta sitt eget jobb så bra som möjligt och försöka utvecklas och bli bättre på det man gör? Jag har jobbat med så många olika människor och tyckte förut att det var intressant och faktiskt ganska givande att vara på flera olika arbetsplatser. Jag fick hela tiden nya ideer och kunde ju föra vidare lite tips om hur man gjorde saker på andra ställen, men nu känner jag att jag har gjort mitt inom det här området. När skvaller och rykten börjar tas för fakta utan att man tar reda på hur det verkligen ligger till då känner jag att jag inte vill vara delaktig längre. Dessutom vet jag att underbara människor som inte säger ifrån förringas och då jävlar blir jag förbannad! Missunnsamhet och skitsnack är det värsta jag vet! I morgon ska chefen komma till Furubacken och förklara varför han stängt av mitt konto på jobbdatorn. Tydligen har jag misskött mig på nåt vis! Oops, inte läsa bloggen på jobbet! Storebror ser dig!Man kan ju fråga sig varför han väntat i över två veckor med att förklara sig?
Jag hade redan för en månad sedan sökt ledigt den här helgen, men i tisdags fick jag reda på att jag inte fick vara ledig, för ingen fanns som kunde jobba i stället för mig. Jättesynd, måste jag säga, eftersom Lena skulle ha Ullas barn hela helgen.Tommy och Ulla skulle fira hennes 40 årsdag med en liten Stockholmsresa. och deras barn ville att Astrid skulle bo med dem hos Lena. Tänk vad mycket jag skulle ha kunnat rida och greja utan att ha haft dåligt samvete för att jag försakade Astrid! Nåja, det kommer väl kanske en sån här chans igen om nåt år eller så!
Nu ligger Isa och Eira ute på annons på hastnet! Nu kan vi inte ha så här många hästar längre! Har redan fått en bra spekulant på Isa som söker en häst till parkörning.Hoppas!
Hästarna har varit på rymmen nästan varje dag den här veckan, men nu har vi satt upp en massa fårstängsel även i den nedre hagen och kollat trådar och jordning, så nu har det varit lugnt några dagar. Värst var i torsdags då alla i den nedre hagen var borta när jag kom hem. Magnusson ringde och talade om att de hade fångat in dem, så Elin och jag tog bilen dit för att rida hem dem (med handhäst). Endast fyra hästar fanns där. Saga var borta! Vi red hem och hoppades att vi skulle hitta henne hemavid någonstans, men väl där fanns ingen häst. Elin och jag red runt åkrar, syrran körde runt på moppen och sen tillbringade vi två timmar i bilen med att fara alla tänkbara småvägar runt omkring här.När Ellens fotbollsmatch var slut hämtade vi henne också, men sen blev det mörkt och vi började bli desperata. Mamma ringde till och med polisen! Så plötsligt ringer Magnusson igen och talar om att vi hade en häst till att hämta där. De hade trott att hon var en av deras stora svarta valacker och stängt in henne! Otroligt! Jag blev alldeles tårögd av lättnad! Jag trodde att jag skulle vara tvungen att ringa Anna och säga "Tyvärr, din häst är uppslukad av jorden!". Nu har alla varit i sina hagar (om man bortser från grisen förstås) i alla fall.
Jag har fått en liten smidig miniPC, på vilken jag skriver just nu, av mina kära sambo. Han vet vad en kvinna vill ha! Den är liten och smidig, inte alls som Roberts jobbdator, som jag lånat lite tidigare. Men nu fungerar ju vår "vanliga" dator också.
NI VET VÄL ATT SUPERNATURAL HAR BÖRJAT IGEN!!! Andra delen för säsongen i kväll. En stackars bra sak med hösten!
Jag är så väldigt less på kostorganisationen som jag jobbar inom! Framför allt är jag trött och besviken på alla kärringar som inte har annat för sig på dagarna än att skvallra och ljuga ihop saker om andra. Varför ska det vara så svårt att sköta sitt eget jobb så bra som möjligt och försöka utvecklas och bli bättre på det man gör? Jag har jobbat med så många olika människor och tyckte förut att det var intressant och faktiskt ganska givande att vara på flera olika arbetsplatser. Jag fick hela tiden nya ideer och kunde ju föra vidare lite tips om hur man gjorde saker på andra ställen, men nu känner jag att jag har gjort mitt inom det här området. När skvaller och rykten börjar tas för fakta utan att man tar reda på hur det verkligen ligger till då känner jag att jag inte vill vara delaktig längre. Dessutom vet jag att underbara människor som inte säger ifrån förringas och då jävlar blir jag förbannad! Missunnsamhet och skitsnack är det värsta jag vet! I morgon ska chefen komma till Furubacken och förklara varför han stängt av mitt konto på jobbdatorn. Tydligen har jag misskött mig på nåt vis! Oops, inte läsa bloggen på jobbet! Storebror ser dig!Man kan ju fråga sig varför han väntat i över två veckor med att förklara sig?
Jag hade redan för en månad sedan sökt ledigt den här helgen, men i tisdags fick jag reda på att jag inte fick vara ledig, för ingen fanns som kunde jobba i stället för mig. Jättesynd, måste jag säga, eftersom Lena skulle ha Ullas barn hela helgen.Tommy och Ulla skulle fira hennes 40 årsdag med en liten Stockholmsresa. och deras barn ville att Astrid skulle bo med dem hos Lena. Tänk vad mycket jag skulle ha kunnat rida och greja utan att ha haft dåligt samvete för att jag försakade Astrid! Nåja, det kommer väl kanske en sån här chans igen om nåt år eller så!
Nu ligger Isa och Eira ute på annons på hastnet! Nu kan vi inte ha så här många hästar längre! Har redan fått en bra spekulant på Isa som söker en häst till parkörning.Hoppas!
Hästarna har varit på rymmen nästan varje dag den här veckan, men nu har vi satt upp en massa fårstängsel även i den nedre hagen och kollat trådar och jordning, så nu har det varit lugnt några dagar. Värst var i torsdags då alla i den nedre hagen var borta när jag kom hem. Magnusson ringde och talade om att de hade fångat in dem, så Elin och jag tog bilen dit för att rida hem dem (med handhäst). Endast fyra hästar fanns där. Saga var borta! Vi red hem och hoppades att vi skulle hitta henne hemavid någonstans, men väl där fanns ingen häst. Elin och jag red runt åkrar, syrran körde runt på moppen och sen tillbringade vi två timmar i bilen med att fara alla tänkbara småvägar runt omkring här.När Ellens fotbollsmatch var slut hämtade vi henne också, men sen blev det mörkt och vi började bli desperata. Mamma ringde till och med polisen! Så plötsligt ringer Magnusson igen och talar om att vi hade en häst till att hämta där. De hade trott att hon var en av deras stora svarta valacker och stängt in henne! Otroligt! Jag blev alldeles tårögd av lättnad! Jag trodde att jag skulle vara tvungen att ringa Anna och säga "Tyvärr, din häst är uppslukad av jorden!". Nu har alla varit i sina hagar (om man bortser från grisen förstås) i alla fall.
Jag har fått en liten smidig miniPC, på vilken jag skriver just nu, av mina kära sambo. Han vet vad en kvinna vill ha! Den är liten och smidig, inte alls som Roberts jobbdator, som jag lånat lite tidigare. Men nu fungerar ju vår "vanliga" dator också.
NI VET VÄL ATT SUPERNATURAL HAR BÖRJAT IGEN!!! Andra delen för säsongen i kväll. En stackars bra sak med hösten!
Febertrött!
Fredagen den 10 september
Började dygnet med att kliva upp halv tre för att ge Astrid nyponsoppa och ta över henne till min säng. Tack och lov somnade hon ganska snart, men jag fick tillbringa resten av natten med hennes fötter i ansiktet. När vi kom till dagis, så blev hon så himla glad att hon sprang i väg i full fart från bilen. Naturligtvis snubblade hon så våldsamt att hon tappade skorna och slog ansiktet i asfalten så hon blödde från munnen.Det spelar ingen roll vad jag gör för att komma i tid till jobbet; är det inte hästar på rymmen så händer nåt sånt här. Man kan ju inte gärna lämna av ett blödande och storgråtande barn hur som helst! Sen kändes som att jag inte fick nån ordning alls på dagen. Jag tog undan mat åt personer som överhuvudtaget inte finns på Furubacken på helgen och höll på att glömma de som skulle ha. Dessutom var jag tvungen att lämna sockerkakor jag bakat åt stackars Carina att frysa in (som hon inte har nog att göra på helgen!), eftersom jag blev så sen. Ändå var jag 20 minuter sen för att hämta Astrid på dagis!Kändes som jag hade bly i både ben och huvud halva dagen och det visade sig när jag kom hem att jag hade feber. Nu ligger man väl däckad hela helgen!
Skulle just titta lite på den fina musikvideon med bilder från Supernatural, som jag länkat till tidigare och upptäckte till min stora fasa att den tagits bort! Vad fan menas! Det ligger ju hur mycket jävla skit som helst på nätet, men just detta är borttaget. Hur uttalar ni Youtube förresten? Stalltjejerna skrattar på sig, varje gång jag säger det. Tydligen är jag alldeles fel ute, när jag på vanlig hederlig god skolengelska uttalar det som man ska göra. Nej, man ska säga jutub. Låter för fan som nån ny mjukost!
Nej, nu ska jag ut med hundarna i mörkret och sända en tyst bön till ovan att alla djur och barn sover lugnt och stilla i natt. Tänk om jag fick sova ända till sex i ett svep! Ljuva tanke!
Lägger in en klassisk filmsnutt från Den sista färden:
http://www.youtube.com/watch?v=-PT2cDnZKpA&feature=PlayList&p=E1E353CB024AE2BA&index=9
Började dygnet med att kliva upp halv tre för att ge Astrid nyponsoppa och ta över henne till min säng. Tack och lov somnade hon ganska snart, men jag fick tillbringa resten av natten med hennes fötter i ansiktet. När vi kom till dagis, så blev hon så himla glad att hon sprang i väg i full fart från bilen. Naturligtvis snubblade hon så våldsamt att hon tappade skorna och slog ansiktet i asfalten så hon blödde från munnen.Det spelar ingen roll vad jag gör för att komma i tid till jobbet; är det inte hästar på rymmen så händer nåt sånt här. Man kan ju inte gärna lämna av ett blödande och storgråtande barn hur som helst! Sen kändes som att jag inte fick nån ordning alls på dagen. Jag tog undan mat åt personer som överhuvudtaget inte finns på Furubacken på helgen och höll på att glömma de som skulle ha. Dessutom var jag tvungen att lämna sockerkakor jag bakat åt stackars Carina att frysa in (som hon inte har nog att göra på helgen!), eftersom jag blev så sen. Ändå var jag 20 minuter sen för att hämta Astrid på dagis!Kändes som jag hade bly i både ben och huvud halva dagen och det visade sig när jag kom hem att jag hade feber. Nu ligger man väl däckad hela helgen!
Skulle just titta lite på den fina musikvideon med bilder från Supernatural, som jag länkat till tidigare och upptäckte till min stora fasa att den tagits bort! Vad fan menas! Det ligger ju hur mycket jävla skit som helst på nätet, men just detta är borttaget. Hur uttalar ni Youtube förresten? Stalltjejerna skrattar på sig, varje gång jag säger det. Tydligen är jag alldeles fel ute, när jag på vanlig hederlig god skolengelska uttalar det som man ska göra. Nej, man ska säga jutub. Låter för fan som nån ny mjukost!
Nej, nu ska jag ut med hundarna i mörkret och sända en tyst bön till ovan att alla djur och barn sover lugnt och stilla i natt. Tänk om jag fick sova ända till sex i ett svep! Ljuva tanke!
Lägger in en klassisk filmsnutt från Den sista färden:
http://www.youtube.com/watch?v=-PT2cDnZKpA&feature=PlayList&p=E1E353CB024AE2BA&index=9
Älskade hästar!!
Torsdagen den 10 september
Nu är kilopriset lågt på hästkött här i Tirsta! Vi lät Saga och Afrodite gå med de andra hästarna i nedre hagen på eftermiddagen i går, eftersom tanken är att alla hästarna ska gå där nere sedan. Allt förlöpte hyfsat lugnt, men jag tordes inte lämna de båda damerna där över natten, så vi släppte tillbaka dem innan vi gjorde kvöll. BIG MISTAKE! Saga hade inga tankar på att överge sina nyfunna vänner och gick helt enkelt tillbaka nån gång under natten. När jag kom på morgonen gick Saga ensam i nedre hagen medan de andra skenade omkring på lägdan bredvid. Stellan har en viss tendens att ge sig på russet, när något utöver det vanliga händer och detta var inget undantag. Hon sprang allt vad benen höll i långgräset med honom tätt i hälarna med käften på vid gavel. Jag gav honom husarrest i stallet och släppte stona i hagen i min sedvanliga enfald och trodde att de skulle hålla sig kvar där. Jag hann nästan i tid till jobbet efter att ha kastat av Astrid på dagis. Lagom till lunch ringde mamma och talade om att hon hade hästar betandes på gräsmattan. Tur att det var just idag eftersom det är enda dagen som vi är två på jobbet. Jag susade hem med min alltjämt ljuddämparlösa trotjänare och fick snabbt tillbaka dem i hagen och lappade ihop stängslet och vräkte åt dem ordentligt med hö. Otroligt nog så höll de sig på plats tills jag slutade jobbet och jag fick hjälp av Daniel och Carola att byta ut stolparna som hade gått av. Som kronan på verket retade vi upp ett gäng jordgetingar och jag fick mig ett stick i vekryggen. Gudars, vad det brände! Det måste vara 20 år sen jag blev stungen sist. Det bultar bak i ryggen fortfarande.
Jag hade börjat min undebara dag redan tjugo över fyra, eftersom Astrid fann det lämpligt att kliva upp då. När jag skulle hämta över henne till min säng, så kunde jag inte få igen hennes dörr bakom oss (den brukar liksom glida ur fästena till gångjärnen) så jag gav den en hård spark som NATURLIGTVIS fick den att lossna helt. Jag var nära att ta till lipen av ilska och Astrid la sig faktiskt i sängen en stund (chockad antagligen!). Hoppas hon sover till framåt sex i morgon annars bryter jag nog ihop.
Nej, nu blir det lite Criminal Minds, så jag blir ordentligt mörkrädd till jag ska ut med hundarna. God natt!
Nu är kilopriset lågt på hästkött här i Tirsta! Vi lät Saga och Afrodite gå med de andra hästarna i nedre hagen på eftermiddagen i går, eftersom tanken är att alla hästarna ska gå där nere sedan. Allt förlöpte hyfsat lugnt, men jag tordes inte lämna de båda damerna där över natten, så vi släppte tillbaka dem innan vi gjorde kvöll. BIG MISTAKE! Saga hade inga tankar på att överge sina nyfunna vänner och gick helt enkelt tillbaka nån gång under natten. När jag kom på morgonen gick Saga ensam i nedre hagen medan de andra skenade omkring på lägdan bredvid. Stellan har en viss tendens att ge sig på russet, när något utöver det vanliga händer och detta var inget undantag. Hon sprang allt vad benen höll i långgräset med honom tätt i hälarna med käften på vid gavel. Jag gav honom husarrest i stallet och släppte stona i hagen i min sedvanliga enfald och trodde att de skulle hålla sig kvar där. Jag hann nästan i tid till jobbet efter att ha kastat av Astrid på dagis. Lagom till lunch ringde mamma och talade om att hon hade hästar betandes på gräsmattan. Tur att det var just idag eftersom det är enda dagen som vi är två på jobbet. Jag susade hem med min alltjämt ljuddämparlösa trotjänare och fick snabbt tillbaka dem i hagen och lappade ihop stängslet och vräkte åt dem ordentligt med hö. Otroligt nog så höll de sig på plats tills jag slutade jobbet och jag fick hjälp av Daniel och Carola att byta ut stolparna som hade gått av. Som kronan på verket retade vi upp ett gäng jordgetingar och jag fick mig ett stick i vekryggen. Gudars, vad det brände! Det måste vara 20 år sen jag blev stungen sist. Det bultar bak i ryggen fortfarande.
Jag hade börjat min undebara dag redan tjugo över fyra, eftersom Astrid fann det lämpligt att kliva upp då. När jag skulle hämta över henne till min säng, så kunde jag inte få igen hennes dörr bakom oss (den brukar liksom glida ur fästena till gångjärnen) så jag gav den en hård spark som NATURLIGTVIS fick den att lossna helt. Jag var nära att ta till lipen av ilska och Astrid la sig faktiskt i sängen en stund (chockad antagligen!). Hoppas hon sover till framåt sex i morgon annars bryter jag nog ihop.
Nej, nu blir det lite Criminal Minds, så jag blir ordentligt mörkrädd till jag ska ut med hundarna. God natt!
Hårt arbete med höbuntar
Onsdagen den 9 september
Olina, Ellen och jag var till Gissjö och hämtade en höbunt i finkan idag. Vi måste verkligen komma på nåt sätt att ta hem flera buntar på en gång, annars kommer det här att bidra till min förtida död! Det går just nu två buntar i veckan och det går väl an nu, men föreställ er att hålla på så här mitt i vintern. Om det dessutom bara är jag och en av tjejerna som först ska knuffa ner en bunt från logen, rulla upp på vägen och in i finkan, så blir man ju helt slut!
Bestmaggan är fortfarande kvar eftersom Magnusson inte ville ha henne tillbaka och jag måste säga att jag har fått en smula ångest. Nu har vi 13 hästdjur på gården.Herregud! Det här går inte! Jag tycker att jag bara fyller vatten och bär hö, allt det roliga hinns sällan med. När vintern kommer med kyla och snö, så ska jag återgå till fri tillgång på hö. Det må vara om de blir lite feta och det blir en del spill. Det kommer att bli omöjligt att bära allt hö och portionera under dagen då, när det mycket mer än nu. Marsvinen har i alla fall flyttat till Ellen och Olina över vintern.Känns nästan lite overkligt! Önskar ni hade fått uppleva Ellens pappas min när vi kom inkånkande med dessa gigantiska burar! Stackars man! Och värre blir det, när han inser vad det kostar att ha alla dessa. Jag var i alla fall så upprymd av tanken på mindre arbete och minskade omkostnader att jag skrockade av skratt hela vägen hem!
Astrid och jag har bastat i kväll igen. Hon är helgalen i att basta! Hon tar av sig kläderna och hoppar upp på tvätt korgarna, som vi brukar ha i bastun, när vi inte använder den. Sen ropar hon tills jag är tvungen att röja ut bastun och starta i gång den. Vi har ju en ångbastu och den är superenkel och jättesnabb att starta upp. Dessutom kan man ju sitta MYCKET längre i en sån än en vanlig torrbastu, som jag i alla fall flyr ut ur efter bara en liten stund.
Har precis sett Extreme Home Makeover och jag önskar att jag hade ett sånt jobb, som Ty Pennington har. Tänk att tillbringa hela dagarna med att hjälpa folk. Han måste krypa till kojs med en stort leende varje kväll!
Vet ni att jag snart har bloggat ett helt år? Och vilket år det har varit! På både gott och ont. Kikade igenom min blogg lite förut och fällde en och annan tår faktiskt. Fast jag skrattade lite också. Det är väl så det ska vara antar jag.Återstår att se hur nästkommande år blir. Robert och jag firar 20 år den 1:a februari 2010. Det känns mycket overkligt!Det låter som att vi skulle vara jättegamla! Och det är vi ju verkligen inte!!
Olina, Ellen och jag var till Gissjö och hämtade en höbunt i finkan idag. Vi måste verkligen komma på nåt sätt att ta hem flera buntar på en gång, annars kommer det här att bidra till min förtida död! Det går just nu två buntar i veckan och det går väl an nu, men föreställ er att hålla på så här mitt i vintern. Om det dessutom bara är jag och en av tjejerna som först ska knuffa ner en bunt från logen, rulla upp på vägen och in i finkan, så blir man ju helt slut!
Bestmaggan är fortfarande kvar eftersom Magnusson inte ville ha henne tillbaka och jag måste säga att jag har fått en smula ångest. Nu har vi 13 hästdjur på gården.Herregud! Det här går inte! Jag tycker att jag bara fyller vatten och bär hö, allt det roliga hinns sällan med. När vintern kommer med kyla och snö, så ska jag återgå till fri tillgång på hö. Det må vara om de blir lite feta och det blir en del spill. Det kommer att bli omöjligt att bära allt hö och portionera under dagen då, när det mycket mer än nu. Marsvinen har i alla fall flyttat till Ellen och Olina över vintern.Känns nästan lite overkligt! Önskar ni hade fått uppleva Ellens pappas min när vi kom inkånkande med dessa gigantiska burar! Stackars man! Och värre blir det, när han inser vad det kostar att ha alla dessa. Jag var i alla fall så upprymd av tanken på mindre arbete och minskade omkostnader att jag skrockade av skratt hela vägen hem!
Astrid och jag har bastat i kväll igen. Hon är helgalen i att basta! Hon tar av sig kläderna och hoppar upp på tvätt korgarna, som vi brukar ha i bastun, när vi inte använder den. Sen ropar hon tills jag är tvungen att röja ut bastun och starta i gång den. Vi har ju en ångbastu och den är superenkel och jättesnabb att starta upp. Dessutom kan man ju sitta MYCKET längre i en sån än en vanlig torrbastu, som jag i alla fall flyr ut ur efter bara en liten stund.
Har precis sett Extreme Home Makeover och jag önskar att jag hade ett sånt jobb, som Ty Pennington har. Tänk att tillbringa hela dagarna med att hjälpa folk. Han måste krypa till kojs med en stort leende varje kväll!
Vet ni att jag snart har bloggat ett helt år? Och vilket år det har varit! På både gott och ont. Kikade igenom min blogg lite förut och fällde en och annan tår faktiskt. Fast jag skrattade lite också. Det är väl så det ska vara antar jag.Återstår att se hur nästkommande år blir. Robert och jag firar 20 år den 1:a februari 2010. Det känns mycket overkligt!Det låter som att vi skulle vara jättegamla! Och det är vi ju verkligen inte!!
Slut på semestern
Måndagen den 7 september
Jaha, då var den semestern över! Dock blev det en lugn start, eftersom jag jobbade idag och sen är ledig två dagar. Jag sover alltid lite dåligt när jag har varit ledig. Har inga problem att somna eller så, men sen vaknar jag och kollar på klockan och sover inte särskilt djupt heller. Men efter första arbetsdagen sover jag som en stock igen! Jag har då i alla fall slöat ordentligt på semestern och sovit lika djupt (och länge!) som Astrid på lunchen. Härligt! Då får man ork att titta på gamla Criminal Minds och CSI avsnitt långt in på natten.
I onsdags åkte jag och tjejerna till Kramfors och lämnade tillbaka Ceasar. Han sprang rakt in i transporten, som han visste att han skulle få åka hem. För att följa sedvanlig tradition, så fick vi med oss en liten kamrat tillbaka! Det är en liten hermelinkanin som redan blivit kompis med Mona-Lisa. Marsvinen flyttar ju snart hem till Ellen och Olina över vintern, så då har de sällskap av varandra tänkte jag eller tänkte jag alls egentligen. Ja va fan, nu är den här i alla fall! Namnförslag mottages.
Jag var ut på en tur på Stellmagg med tjejerna igår och jädrar vad drag han hade under galoscherna! Vi hade inte riktigt tänkt rida fullt så fort, men det är snudd på omöjligt att hålla honom om han får "vittring" på galopprace. Jag satt bakåtlutad och drog i tyglarna, men han galopperade backe upp och backe ner innan han till slut saktade ner. Det är med skräckblandad förtjusning man avnjuter en sådan ridtur. Det är roligt att rida fort, men man vill ju helst vara den som bestämmer.
Astrid och jag har har huset för oss själva den här veckan eftersom Robert är på älgjakt. Jag måste erkänna att jag är ganska mörkrädd, när jag går ut med hundarna sista gången. Kan ju ha att göra med att jag sett en och annan skräckfilm!
Apropå skräckfilm, har ni sett Jonas Gardell på Norra Brunn göra parodi på just denna genren? Annars MÅSTE SES! Helt jävla jättebra!
http://www.youtube.com/watch?v=K2LhWyHwlrI
Jaha, då var den semestern över! Dock blev det en lugn start, eftersom jag jobbade idag och sen är ledig två dagar. Jag sover alltid lite dåligt när jag har varit ledig. Har inga problem att somna eller så, men sen vaknar jag och kollar på klockan och sover inte särskilt djupt heller. Men efter första arbetsdagen sover jag som en stock igen! Jag har då i alla fall slöat ordentligt på semestern och sovit lika djupt (och länge!) som Astrid på lunchen. Härligt! Då får man ork att titta på gamla Criminal Minds och CSI avsnitt långt in på natten.
I onsdags åkte jag och tjejerna till Kramfors och lämnade tillbaka Ceasar. Han sprang rakt in i transporten, som han visste att han skulle få åka hem. För att följa sedvanlig tradition, så fick vi med oss en liten kamrat tillbaka! Det är en liten hermelinkanin som redan blivit kompis med Mona-Lisa. Marsvinen flyttar ju snart hem till Ellen och Olina över vintern, så då har de sällskap av varandra tänkte jag eller tänkte jag alls egentligen. Ja va fan, nu är den här i alla fall! Namnförslag mottages.
Jag var ut på en tur på Stellmagg med tjejerna igår och jädrar vad drag han hade under galoscherna! Vi hade inte riktigt tänkt rida fullt så fort, men det är snudd på omöjligt att hålla honom om han får "vittring" på galopprace. Jag satt bakåtlutad och drog i tyglarna, men han galopperade backe upp och backe ner innan han till slut saktade ner. Det är med skräckblandad förtjusning man avnjuter en sådan ridtur. Det är roligt att rida fort, men man vill ju helst vara den som bestämmer.
Astrid och jag har har huset för oss själva den här veckan eftersom Robert är på älgjakt. Jag måste erkänna att jag är ganska mörkrädd, när jag går ut med hundarna sista gången. Kan ju ha att göra med att jag sett en och annan skräckfilm!
Apropå skräckfilm, har ni sett Jonas Gardell på Norra Brunn göra parodi på just denna genren? Annars MÅSTE SES! Helt jävla jättebra!
http://www.youtube.com/watch?v=K2LhWyHwlrI
