Utan dator
Det är faktiskt inte så att jag varit slö och inte tagit mig tid att blogga på över två veckor. Vår uppkoppling funkar inte! Just nu skriver jag på Roberts bärbara jobbdator.
I helgen var vi till Åre och Holiday Club med barnen och Astrid som älskar att bada fick sitt lystmäte. Hon plaskade runt i timtals och åkte rutschkanorna med stor förtjusning. Jag var så rädd att jag var grinfärdig av att åka med henne i den största rutschkanan, men hon bara skrek "IGEN", så fort vi kom ner. Dessutom föll hon i en trappa och slog näsan, så jag trodde hon bröt den, men det hade lyckligtvis inte. Alldeles för orädd unge, det där! Tror att det är nåt fel på mig, för jag har lite svårt att bo på hotell och bara slappa. Känner mig lite skyldig tror jag för att jag lämnar mitt menageri i andras händer.
För två helger sen var Olina, Ellen och jag till Lögdö Bruk för DM i bruksridning och det gick sådär. Ellen blev trea och jag femma, men med tanke på hur mycket vi tränat (inget som vanligt!) så får vi väl vara nöjda. Vädret var BEDRÖVLIGT med spöregn, dock klarade Ellen och jag oss under våra ritter. Hemfärden var i alla fall nåt vi sent ska glömma! Jag har ju som ni vet haft vindrutetorkaren trasig. Antingen har den gått hela tiden eller så har jag varit tvungen att ta bort säkringen. I alla fall så gick säkringen sönder och jag var tvungen att låta Ellen hjälpa mig styra medan jag micklade med att försöka få "kontakt" och lyckades få torkaren att gå ibland. Säkringen hade jag lånat från fläkten, så den gick ju inte heller så Ellen fick dessutom torka imma från fönstret med en handduk. När vi skulle fara från parkeringen körde vi dessutom fast, eftersom min nästintill obefintliga påskjutbroms låste sig så fort jag försökte backa. När vi väl kommit helskinnade hem avslutadejag med att backa transporten rakt in i höspjutet, som Robert så lämpligt lagt av precis där jag brukar parkera, så jag körde sönder ena lyktglaset. Åh, vad roligt!
Nu är i alla fall bilen lagad av min kusins snälla man som lagt ner en hel del tid på den. Han har bytt växellåda så nu kan jag köra på alla växlarna. Det ni! Och jag kan slå av och på vindrutetorkarna med spaken. Fast jag glömmer bort mig och är och fingrar på säkringarna ändå. Sen kan jag både stänga OCH låsa bakluckan. Lyxigt värre! Två år sen sist! Och jag har lyse både i kupén och bagaget. Jösses! Som kronan på verket har han monterat extrasätet jag köpte till bagaget, så nu kan vi åka sju personer. Jävligt synd bara att jag får körförbud på fredag, eftersom jag inte fick tag på nån besiktningstid förrän den 19. Skit också!
Utan träns och tyglar
Idag gjorde jag mig en liten tripp ner till Lindberga Gård och jag kom lagom för att se Maria och Anna-Lena träna Parelli. Maria avslutade med att rida Cherokee utan träns och sadel i alla gångarter inklusive hoppning. Jag måste säga att jag är mer än imponerad! Det där ville jag också lära mig! Så jag gjorde ett litet försök på Stellan i samband med att jag testade min nyaste sadel (Griffin dressyr, som var kanonskön) och så bra som Maria och Cherokee var vi verkligen inte. Men faktiskt klarade vi alla gångarter plus att backa och vända om vi höll oss på spåret. Inte så jävla pjåkigt! Det här ska jag absolut träna mer på! Jättekul!
Jag hann med att ta ut Jack på en liten tur och testa hans nya sadel (den gamla modellen av Wintec dressyr) också. Han var lugn som vanligt och gick i sakta mak ända till vi mötte en förståndshandikappad som gapade och skrek och hans assistenter. Då snurrade långöronen runt, runt och han övervägde nog att galoppera hem i full fart! Men med lite lugnande ord och klappar så lugnade han ner sig. Men sista backen hem travade vi och då gjorde han till och med några bakutsparkar av glädje. Hoppas jag får tid att träna honom oftare, han är så charmig.
Ellen och Olina var så pass ambitiösa i dag att de storstädade stugan och hela selkammaren. Gud, vad skönt! Har haft det där hängande över mig länge!
Har en rejäl förkylning på gång och det bultar i bihålorna, men jag har självmedicinerat mig med Rinexin, så förhoppningsvis släpper det.
Sadelköp
Fredagen den 10 september
Känns som att jag fått en del gjort den här veckan faktiskt. Och det trots att jag inte sett röken av mina stalltjejer!
Har bakat småkakor tre dagar i rad, målat skjutporten på logen, målat en del av väggen vid nedre stallet och målat panel till huset. Jag hjälpt mamma och pappa att byta gummilister runt fönstren på huset och målat panel runt deras nya dörr. Sen har jag ju det evinnerliga packandet av hösäckar på grannens loge varje dag.
Har hittat en sadel på nätet som jag funderar på att köpa för att använda på riddarträningarna.
Ser som en korsning mellan stocksaddle och westernsadel. AnnaPanna påstår att stocksaddles är sköna att rida i och att man sitter otroligt stadigt, så den här kanske kan vara nåt. Astrid har ju en rosa stocksaddle, men den är det övergjord på och jag gillar inte riktigt det. Men det finns inte på den här modellen vilket jag tycker är ett plus och så ser fendrarna väldigt mjuka ut.
Köpte en sån här sadel till Jack:
Åsnefolk rekommenderar såna här sadlar till åsnor, så jag fyndade en billig i Sundvall, men har inte hunnit prova den än. Den förra sadeln jag köpte till Jack var alldeles för smal, vilken egentligen gladde mig, eftersom det innebär att han blivit grövre och behöver normal mot vid bom. Så den ska jag försöka sälja om det finns nån som har så smal häst.
I morgon kommer Robert hem och ni kan ge er fan på att jag ska ha sovmorgon på söndag! Herregud, en eloge till alla ensamstående småbarnsföräldrar! I går var Astrid vaken till nästan elva och fort hon hade somnat vaknade Elsa och skulle ha bröst. När jag sen hade matat, bytt blöja, nattat och rastat hunden var jag så vaken att det blev en stunds slötittande på TV. Bara fyra timmar senare vaknade Elsa igen och jag hann bara sova dryga timmen sen, innan Astrid vaknade och skulle ha högläsning av Nalle Puh. När jag läst färdigt boken och slagit på Disney hann jag sova nästan tjugo minuter innan Elsa vaknade igen. Jag blir alldeles vimsig i skallen av att sömnen blir så uppdelad. När Astrid var bebis somnade jag inte en enda gång medan jag ammade på natten, men nu sitter jag med gamnacke och öppen mun nästan varje gång. Längtar till jag får sova en hel natt ostört! Om bara några år kanske!
Supernatural i kväll börjar inte förrän 00.00, vilket förmodligen innebär halvkoma för mig. Tur att jag spelar in varje avsnitt! Såg ni Whitechapel som gick tre kvällar i rad nu i veckan? Riktigt bra faktiskt, var lite mörkrädd när jag var ute med hundarna efteråt. Mer sånt!
Älgjakt
Älgjakt innebär för mig att Robert förlöper familj och hem under först en hel vecka och sedan flera helger. Han har tillsammans med en jaktkompis gjort i ordning en barack på hjul som de bor i. Den såg mer än anskrämlig ut, när vi köpte den, men blev rena lyxboendet till slut. "Pappas lekstuga" kallar Astrid den för. Stämmer väl ganska bra.
När Robert är borta blir jag tvungen att göra klart i stallet ganska tidigt, eftersom jag inte kan gå hemifrån på kvällen. Dessutom är jag så mörkrädd att jag knappt törs gå ut med hundarna sen det har blivit mörkt. Har väl sett några skräckfilmer för mycket, kanske.
Jag har förlängt ridbanan lite och det blev riktigt bra. Fastän jag inte gjorde den mer än knappa tio meter längre känns ridbanan jättestor. Har kört på lite grus på den nya delen, men till nästa år ska jag försöka få råd att beställa ett helt lastbilslass till hela banan.
Jag har lyckats överlista Stina och Marie, så nu kan de inte springa helt lösa i stallet längre. Det var lite besvärligt förut, när man inte kunde gå ut och in i övre stallet utan att brottas med dem. De hör ju när man kommer och lurpassar innanför dörren för att kunna smita ut. Men nu har jag alltså "getanpassat" ena boxen, så att de inte kan ta sig ut. Får se hur länge det varar.
Mitt sadelköpar beroende håller i sig. Vann en auktion på Tradera i dag, väntar på en sadel med bussgods (borde ha kommit idag) och har en svart Griffin hoppsadel på gång. Tror att jag har runt 18 sadlar (plus Elins 3) när jag fått hem dessa. Borde väl i och för sig räcka! Men man vet aldrig vad som kan dyka upp! Men den jag köpte senast och som jag tänkt att Jack skulle ha var för smal till och med på honom, så den ska jag försöka sälja vidare. Känns bra att han börjar bli så kraftig att han måste ha normal/vid bom.
Rymlingar
Hunden Elsa håller på att driva mig till vansinne! Hon har lärt sig att krypa ur selen och att gräva sig ur hundgården. Jag släpar större och större stenar dit, men hon gräver sig förbi. Idag hade hon GNAGT sig genom en planka och grävt ett hål ut i friheten. Inte kan jag ha henne på löplinan heller eftersom hon slingrar sig ur alla selar jag hittills provat. Ska prova halsband på henne i morgon, men då stryper hon sig väl.
Grisen är lika förryckt och rymmer ur sin hage. Idag gjorde hon grannarna sällskap på vedbacken innan jag såg att hon var borta. Sen har vi ju då kära lilla Hubbe som återgått till gamla ovanor och tillbringar mer tid utanför hagen än i. Blir snart tokig av alla frihetstörstande djur!
Astrid hade magsjuka i natt, men mår mycket bättre nu. Nu återstår att se om Robert och jag klarar oss. Men man är väl enfaldig om man inbillar sig det!
Kan ni fatta att vi redan hunnit in i september? Det är mörkt så tidigt på kvällen redan och värre ska det bli.Hu!
