En flicka till

Söndagen den 29 november

Till alla er som gissat att det blir en pojke säger jag; fel,fel fel! Alla tecken tyder på att Astrid får en lillasyster i slutet på april. Datumet blev satt en aning tidigare till den 22 och eftersom jag fick tio dagar före utsatt tid förra gången hoppas jag på nedkomst redan den 12:e. Jag vill absolut inte gå över tiden! Sen återstår att se om denna bebis vill lägga sig åt rätt håll eller om det blir kejsarsnitt igen. En del "cravings" har jag fått och äter torrfoder i form av potatismjöl, manngryn och okokt pasta hela dagarna. Tur att jag har järn mage!

Min kära sambo kom med årets snilleblixt häromdagen när han bläddrade igenom reklambladet från Jula. Med en besindriven generator skulle jag kunna driva belysningen till ridbanan. Jag föreslog snabbt att jag skulle få den i julklapp mot att han fick låna den ibland och det nappade han på direkt. Han älskar att ge mig presenter som fyller en viss funktion och jag håller med. Gulsmycken har jag så jag klarar mig och när fan ska man ha sånt på sig? På jobbet får vi inte har ringar och armband och i dinglande örhängen lämpar sig inte under ridhjälm och pälsmössa i stallet. I alla fall så är jag nu ägare till en ovannämnda generator och jag har redan införskaffat två starka lampor att sätta i björkarna bredvid ridbanan. Hoppas bara vi får i gång det hela inom en rimlig framtid!

Bakom stallet har det så länge jag kan minnas stått en gammal ställning till plantlådor och jag har funderat på om det inte skulle gå att använda den till att lägga hindermaterial i. Eftersom jag inte fått nån respons från min familj, så skred jag själv med traktorns hjälp till verket häromdagen under min förskräckta fars överinseende. Jag tror jag hörde frasen "Det går aldrig!" sisådär tjugotalet gånger och innan jag ens förankrat den i skopan med spännband hade han ringt efter både min sambo och bror! I alla fall så behövde Robert inte göra mer än öppna grinden till hagen åt mig och nu har vi en jättebra ställning vid ridbanan att stoppa bommar och hinderstöd i. Bra kvinna reder sig själv!

Jag arbetar för fullt med att få upp julbelysningen i och utanför huset och jag känner faktiskt lite panik. Hur ska man hinna med allt? Jag brukar ta fram de flesta tomtar och pynt till första advent, men jag har inte hunnit med mycket i helgen! Men jag är ledig tisdag och onsdag, så jag får väl lägga manken till då. Fast av någon anledning tycker jag det är roligast att pynta efter mörkrets inbrott (ser ju renare ut då!). 

Har ni tittat nåt på sändningarna från Globen Horseshow? Jag blev mest imponerat av den franska killen med frihetsdressyren och kvinnan som hade de fräsiga getterna. Vilket härligt jobb! Åh, om man kunde jobba med djuren hela dagarna!

Söndagkväll innebär som vanlig Supernatural och jag tror jag redan känner tröttheten sprida sig i kroppen. Tror jag ska gå och koka mig lite kaffe! Jag ska inte somna, jag ska inte somna, jag ska inte somna!!


Kommentarer
Postat av: AnnaPanna

He he, berättade för Tobbe om din förkärlek till potatismjöl och han var bara tvungen att prova. Jag skrattade gott åt honom när han stod och hostade vid diskbänken och mjölet stod som ett moln kring honom.

2009-11-29 @ 20:54:22
URL: http://stenbergsanna.blogspot.com
Postat av: Anonym

Åh vad bra med belysning till ridbanan! Då behöver man inte rida i mörkret hela vinter halvåret! Och ställningen som vi ha stoppa in hindermaterialen i borde bli väldigt bra! Julbelysningen ute blev förresten jätte fin. det är alltid så roligt att titta på erat hus, för ni gör det så fint till julen :)

2009-11-30 @ 20:10:08
Postat av: olina*

inlägget ovan vägrade ta med mitt namn!

2009-11-30 @ 20:10:55
Postat av: Karina

Åh en till liten tjej :-)

Vad kul.

2009-12-01 @ 07:40:47
Postat av: Elin

Ska Emma koka kaffe?!

2009-12-01 @ 16:57:30
URL: http://eliinhoglund.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0